PMDS och relationer: så påverkar syndromet din vardag

Vad är PMDS?

Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS), internationellt känt som PMDD (premenstrual dysphoric disorder), är ett tillstånd som kännetecknas av nedstämdhet, trötthet, sömnproblem och förlust av intresse för aktiviteter som tidigare upplevts som givande, enligt American Psychological Association (APA). Symtomen uppstår vanligtvis mellan ägglossning och menstruation och kan vara så svåra att de ibland påverkar hela vardagen.

Betydelse

Enligt Harvard Mental Health Letter drabbas cirka fem procent av alla kvinnor i fertil ålder av PMDS. Uppskattningsvis försöker 15 procent av dessa kvinnor ta sitt eget liv, vilket visar hur allvarligt tillståndet kan vara.

Påverkan på relationer

Kraftiga humörsvängningar, som ångest, ilska och irritabilitet, kan påverka både arbetslivet och personliga relationer, enligt Mayo Clinic. Personer med PMDS märker ofta att deras relationer blir ansträngda under den ungefär två veckor långa perioden mellan ägglossning och menstruation.

Lösning: prata med din omgivning

Har du fått diagnosen PMDS är det klokt att berätta om din diagnos och dina symtom för vänner och familj, enligt Penn State Milton S. Hershey Medical Center. Det är viktigt att närstående förstår att du lider av ett medicinskt tillstånd – det kan hjälpa dem att känna mindre frustration över humörsvängningarna.

Att öppet diskutera situationen kan också göra att du själv känner dig mindre irriterad, eftersom stödet från dina nära och kära ger dig trygghet när du utforskar olika behandlingsalternativ.

Behandlingsalternativ

En läkare kan ordinera antidepressiva läkemedel, exempelvis SSRI-preparat, för att behandla PMDS, enligt Mayo Clinic. Hormonella preventivmedel, som p-piller, kan vara ett annat alternativ eftersom de kan hjälpa till att reglera hormonbalansen.

Dessutom kan regelbunden träning lindra besvären genom att förbättra humöret, enligt Harvard Mental Health Letter.

När ska du söka hjälp?

Misstänker du att du lider av PMDS är det viktigt att kontakta en läkare för utredning och diagnos. Med rätt behandling och stöd från omgivningen går det att få bättre kontroll över symtomen och leva ett mer stabilt och balanserat liv.