Myom i livmodern drabbar så många som 75 procent av alla kvinnor någon gång under livet. Växtligheterna är godartade och ger i vissa fall inga märkbara symtom alls. I andra fall kan myom dock orsaka betydande besvär, svår smärta och i vissa situationer leda till allvarliga medicinska tillstånd. Här går vi igenom de vanligaste riskerna och symtomen kopplade till myom.
Submukösa myom växer i livmoderns innersta slemskikt och kan ge upphov till kraftiga menstruationsblödningar. De kan också göra det svårare att bli gravid, eftersom de stör den miljö där ett befruktat ägg ska kunna fästa.
Subserösa myom sitter på livmoderns yttersida och kan trycka mot omgivande organ. Tryck mot urinblåsan kan ge symtom som liknar en urinvägsinfektion, medan tryck mot ändtarmen kan orsaka förstoppning. I värsta fall kan myomet trycka mot nerver i ryggraden, vilket leder till ryggont.
Enligt Mayo Clinic upplever mellan två och tio procent av alla kvinnor med myom problem när de försöker bli gravida. Myomen kan blockera äggledarna eller förändra livmoderhålans form, vilket gör det svårare för ett befruktat ägg att implanteras.
Cirka 30 procent av kvinnor med myom drabbas av kraftiga menstruationsblödningar och fläckvis blödning före mensen. I svåra fall kan den återkommande blodförlusten leda till anemi, det vill säga blodbrist, med trötthet, yrsel och nedsatt ork som följd.
Smärta direkt från livmodern är ovanligt vid myom. När den väl uppstår beror den ofta på att tumören genomgår en degeneration, till exempel efter en infektion eller annan skada. I dessa fall är den vanligaste behandlingen en hysterktomi, det vill säga kirurgisk borttagning av livmodern.
Kontakta din vårdcentral om du upplever kraftiga eller oregelbundna blödningar, långvarig smärta i underlivet eller om du har haft svårt att bli gravid utan förklarlig orsak. En gynekologisk undersökning eller ett ultraljud kan fastställa om du har myom och hjälpa dig att hitta rätt behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online