Jästsvampen (Candida albicans) förekommer naturligt på och i människokroppen, särskilt i mörka och fuktiga områden som mellan tårna, under armarna och i slidan. Svampen är helt ofarlig så länge kroppens naturliga pH-balans och bakteriebalans är intakt. Rubbas balansen kan dock en infektion uppstå. Vaginala svampinfektioner är vanliga hos alla kvinnor, men de tenderar att återkomma oftare och vara svårare att bli av med hos kvinnor i eller efter klimakteriet.
Svampinfektioner kan uppstå av många olika skäl. I kroppen råder det en känslig balans mellan svampar, som jästsvamp, och naturligt förekommande bakterier. En antibiotikabehandling för ett helt annat besvär kan döda de bakterier som normalt håller svampen i schack, vilket gör att svampen får fritt spelrum att föröka sig.
Hygienen spelar också en roll – paradoxalt nog kan både för lite och för mycket hygien skapa problem. Otillräcklig hygien kan leda till att bakterier förs över från analområdet till slidan, medan överdriven användning av vaginale duschar, sprayer och parfymerade tvålar kan störa den naturliga floran och skapa en miljö som gynnar svamptillväxt. Personer med diabetes löper dessutom större risk att drabbas av svampinfektioner, särskilt på fötterna och i underlivet.
Hormonella variationer påverkar slidans surhetsgrad (pH-balans), vilket kan öppna dörren för svamptillväxt. Många kvinnor i fertil ålder rapporterar att de är som mest mottagliga för infektioner under eller strax efter menstruationen.
Kvinnor i och efter klimakteriet saknar vissa hormoner, vilket gör att slemslemhinnorna i slidväggarna blir torra och tunna. När denna känsliga vävnad skadas kan en infektion lätt uppstå. Detta förklarar varför svampinfektioner ofta är både vanligare och mer besvärliga under denna period av livet.
Vaginala infektioner, oavsett om de orsakas av svamp eller något annat, delar ofta samma symtom: klåda, sveda, smärta vid urinering och ibland lätta vaginala blödningar. Det är också vanligt med förändringar i flytningarnas mängd, färg eller lukt.
Även om vaginit inte är farligt eller livshotande kan det vara mycket obehagligt och påverka vardagen och självkänslan. Därför är det viktigt att söka rätt behandling.
För kvinnor i alla åldrar kan enkla försiktighetsåtgärder ofta förebygga vaginala infektioner:
Praktisera goda toalettvanor och sexvanor – torka alltid framifrån och bakåt och var noga med att inte föra över bakterier från analområdet till slidan. Håll underlivet rent, men undvik parfymerad tvål, sprayer och vaginale duschar. Välj luftiga underkläder i bomull och undvik åtsittande kläder samt syntetiska material som polyester.
Kvinnor i klimakteriet bör dessutom använda krämer eller salvor för att hålla slidan fuktig, samt se till att tömma blåsan och rengöra underlivet både före och efter samlag. Vissa livsmedel, som yoghurt med levande kulturer och tranbärsjuice, tros också kunna bidra till att balansera kroppens pH- och bakterienivåer.
De flesta fall av vaginit kan behandlas med receptfria läkemedel från apoteket. Vid en första svampinfektion bör kvinnan dock alltid kontakta en läkare för att få en säker diagnos och lära sig hur framtida infektioner bäst hanteras.
Kvinnor i klimakteriet som drabbas av återkommande svampinfektioner bör konsultera en gynekologisk specialist. Vissa kvinnor passar bra för hormonbehandling (HRT), medan andra istället kan använda ordineralda läkemedel mot vaginal torrhet – dessa kan ofta vara mer effektiva än receptfria alternativ och minska risken för nya infektioner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online