
Endometrieablation är en öppenvårdsprocedur där olika metoder används för att bränna bort och förstöra livmoderslemhinnan. Ingreppet utförs oftast för att lindra kraftig menstruationsblödning och är betydligt mindre ingripande än en hysterectomi (livmoderuttag), som tidigare var standardbehandlingen.
En genomsnittlig kvinna förlorar cirka 60 ml blod under en menstruation. Menorragi, alltså onormalt kraftig menstruationsblödning, drabbar ungefär en av fem kvinnor. Endometrieablation är idag den vanligaste medicinska behandlingen för dessa besvär.
Det finns sex olika tekniker som kan användas vid endometrieablation, och valet beror på läkarens erfarenhet samt patientens individuella behov. Oavsett om radiofrekvens, uppvärmd vätska eller ett nät används går samtliga metoder ut på att bränna bort livmoderslemhinnan. Ingreppet sker genom slidan och lämnar därför inga yttre ärr eller snitt.
Den vanligaste biverkningen efter en endometrieablation är mensvärksliknande kramp. Smärtan kan pågå i några dagar men liknar den obehag som många upplever under en normal menstruation. Vissa patienter får även en blodblandad, vattnig flytning som kan vara i flera veckor. Illamående förekommer hos vissa, men de flesta biverkningar avtar helt inom några dagar.
Eftersom ingreppet inte kräver någon kirurgi med skalpell är återhämtningstiden kort – ofta bara cirka två timmar. Smärtlindrande läkemedel ges rutinmässigt för att lindra eventuellt obehag. Själva proceduren tar sällan mer än en timme, och patienten hålls vanligtvis kvar på kliniken några timmar som försiktighetsåtgärd innan hemgång.
Trots att komplikationer är ovanliga finns det allvarliga risker som bör beaktas. Brännskador kan i sällsynta fall uppstå i områden som utsätts under ingreppet, exempelvis vulva eller tarmar. Blodproppar (embolier) är alltid en teoretisk risk vid kirurgiska ingrepp och kan vara mycket farliga. Även om graviditet är osannolik efter behandlingen kan den inträffa, varför tillförlitlig preventivmedel rekommenderas.
Endometrieablation övervägs främst för kvinnor i premenopaus, men blir allt vanligare även bland kvinnor som avslutat sitt barnafödande eller inte planerar att skaffa barn. För att avgöra om ingreppet är rätt alternativ är det bäst att boka en gynekologisk konsultation, där läkaren kan bedöma din situation och diskutera lämpliga behandlingsmöjligheter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online