Ett cellprov (även kallat PAP-test eller cervixcytologi) är en gynekologisk undersökning som används för att upptäcka förändringar och cancer i livmoderhalsen. Regelbundna cellprovsundersökningar är avgörande för kvinnors hälsa – i Sverige kallas alla kvinnor mellan 23 och 64 år till screening inom det nationella programmet, och även yngre kvinnor som är sexuellt aktiva kan ha stor nytta av provet. Ett cellprov är ett så kallat screeningtest: visar resultatet på avvikelser krävs alltid ytterligare undersökningar för att kunna ställa en säker diagnos. Här går vi igenom vad ett onormalt provsvar faktiskt kan betyda.
Cellprovsresultat indelas traditionellt i fem klasser. Klass 1 innebär normalfynd, medan klass 5 motsvarar invasiv cancer. Klass 2 betyder att vissa celler är atypiska, klass 3 tyder på precanceröst tillstånd eller dysplasi, och klass 4 anger höggradig dysplasi eller icke-invasiv cancer. Vid samtliga resultat utöver klass 1 – och ibland även klass 2 – utför läkaren en kolposkopi. Det är en undersökning där livmoderhalsen granskas närmare med förstoringsinstrument, och där läkaren vid behov tar vävnadsprov (biopsier) från det avvikande området.
Utöver de fem klasserna kan du stöta på andra begrepp i laboratoriets svar. Ett vanligt exempel är ASCUS (atypiska skivepitelceller av oklar betydelse). Trots det udda namnet räknas detta endast som en lindrig avvikelse. Många ASCUS-fynd beror på mindre infektioner eller inflammationer, men de kan också orsakas av HPV (humant papillomvirus), vilket är den viktigaste riskfaktorn för livmoderhalscancer. Ett cellprov kan inte avgöra vilken specifik infektion som ligger bakom fyndet, därför följs ett sådant svar alltid upp med kompletterande utredning, ofta en HPV-analys.
En annan formulering du kan se i provsvaret är benigna cellulära förändringar. Detta beror oftast på infektioner som trichomonas eller herpes simplex. Även begreppet reaktiva cellulära förändringar förekommer och hänger vanligtvis samman med strålbehandling, inflammation eller användning av spiral (IUD).
Det är minst lika viktigt att veta vad ett cellprov inte upptäcker. Testet lämpar sig inte för att diagnostisera andra cancerformer, exempelvis i livmodern, äggstockarna eller äggledarna. Kom också ihåg att ett cellprov aldrig är ett diagnostiskt verktyg – det är ett screeningtest som signalerar om vidare utredning behövs.
Intressant nog är cellprovet det enda cancerscreeningtest som visats minska både förekomsten av cancer och dödligheten i den aktuella cancerformen. Undersökningen går snabbt, är relativt smärtfri och kan inte bara hjälpa till att upptäcka cancer i tidigt skede, utan gör det också möjligt för läkare att identifiera andra tillstånd som kan leda till cancer om de lämnas obehandlade. Moderna metoder, som flytande cytologi och samtidig HPV-testning, har dessutom gjort det möjligt att upptäcka förändringar ännu tidigare och säkrare än förr.
Det finns många anledningar till att kvinnor drar sig för att ta cellprov, men ingen av dem väger tyngre än att undersökningen kan rädda ditt liv. Att få beskedet att provet visar avvikelser kan kännas skrämmande och stressigt. Kom dock ihåg att de allra flesta onormala provsvar inte beror på cancer. Ju mer informerad du är, desto bättre rustad blir du att hantera oron – och att tillsammans med din läkare arbeta för att bibehålla en god hälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online