Blodtryck är ett mått på den kraft som blodet utövar mot artärernas väggar. Värdet består av två tal som speglar två olika krafter. Det övre talet, det systoliska trycket, visar trycket när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod i kroppen. Det nedre talet, det diastoliska trycket, visar trycket när hjärtat vilar mellan slagen. Det systoliska trycket anges alltid först, följt av det diastoliska.
Gränsvärdena kan variera något mellan olika länder och riktlinjer – i bland annat USA används idag 130/80 mm Hg som gräns för hypertoni. Vid osäkerhet är det alltid bäst att diskutera sina egna värden med en läkare.
Blodtryck mäts i millimeter kvicksilver, vilket förkortas mm Hg. Ett friskt värde på 120 systoliskt och 80 diastoliskt skrivs alltså korrekt som 120/80 mm Hg.
Att få blodtrycket mätt är en enkel och smärtfri undersökning som bara tar någon minut. En manschett, en så kallad sfigmomanometer, spänns åt runt överarmen. Till manschetten hör en gummiballong med ventil samt en tryckmätare som visar avläsningen.
Vid mätningen pumpar läkaren eller sjuksköterskan upp manschetten med gummiballongen och placerar ett stetoskop över brakialartären, armens stora pulsåder, i armbågsvecket. När luften sedan långsamt släpps ut ur manschetten lyssnar vården efter ljudet av det turbulenta blodflödet. Trycket på mätaren i det ögonblick hjärtslagen hörs för första gången motsvarar det systoliska trycket. När ljudet försvinner avläses det diastoliska trycket. Numera används ofta digitala, automatiska blodtrycksmätare som registrerar båda värdena helt utan stetoskop.
Flera faktorer kan påverka en blodtrycksmätning, bland annat stress, rökning, smärta och koffein. Hos vissa människor stiger blodtrycket enbart av stressen och nervositeten i samband med själva mätningen – ett fenomen som kallas vitrockshypertoni. Även vissa receptbelagda och receptfria läkemedel kan påverka blodtrycket. För att få en så tillförlitlig bild som möjligt brukar därför vården mäta blodtrycket minst två gånger, med minst fem minuters mellanrum.
Hypertoni är ett allvarligt tillstånd som ofta inte ger några som helst symtom, vilket gett det smeknamnet ”den tysta mördaren”. Det finns flera olika typer av receptbelagda läkemedel mot högt blodtryck, exempelvis betablockerare, tiaziddiuretika, kalciumkanalblockerare, reninhämmare, ACE-hämmare (angiotensinomvandlande enzymhämmare) och angiotensin II-receptorblockerare.
Livsstilen spelar dock en stor roll. Att gå ner i vikt, äta en hälsosam kost med lite salt och mättat fett samt motionera regelbundet kan hjälpa till att sänka blodtrycket till ett friskare värde. Många läkare rekommenderar därför en kombination av livsstilsförändringar och läkemedel.
Många personer med mild hypotoni har inga symtom alls och behöver då ingen behandling. Andra får periodvis yrsel eller svimningskänslor när de reser sig upp. I vissa fall kan läkemedel som fludrokortison förskrivas för att höja blodtrycket. Läkaren kan också rekommendera mer salt i kosten och ökat vätskeintag, eftersom både salt och vatten hjälper till att öka blodvolymen och därmed höja blodtrycket.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online