Kriterier för hypertoni – så diagnostiseras och behandlas högt blodtryck

Hypertoni, det medicinska namnet för högt blodtryck, kallas ofta för en "tyst dödare" eftersom tillståndet sällan ger några symtom. Om det lämnas obehandlat kan det dock leda till allvarliga komplikationer som hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt och njursvikt. Högt blodtryck är mycket vanligt – enligt American Heart Association drabbar det ungefär var tredje vuxen i USA.

Eftersom de flesta med hypertoni inte märker något av sitt tillstånd är den enda säkra metoden att få reda på om du har högt blodtryck att låta en vårdpersonal mäta ditt blodtryck regelbundet.

Definition av hypertoni

En blodtrycksmätning består av två tal. Det övre talet kallas det systoliska trycket och visar trycket i kärlen när hjärtat drar ihop sig. Det undre talet är det diastoliska trycket, alltså trycket mellan hjärtslagen när hjärtat vilar.

Ett normalt blodtryck ligger på 120/80 mmHg eller lägre. Hypertoni definieras traditionellt som ett blodtryck över 140/90 mmHg. Prehypertoni, ett tidigt varningsstadium, innebär ett systoliskt värde mellan 120 och 139 och/eller ett diastoliskt värde mellan 80 och 89. Observera att flera moderna riktlinjer, bland annat från amerikanska hjärtorganisationer, numera använder gränsen 130/80 mmHg för att klassificera högt blodtryck.

Diagnos

En diagnos av hypertoni ställs sällan utifrån en enskild mätning. Vanligtvis krävs flera förhöjda blodtrycksvärden vid olika tillfällen under en viss period innan läkaren kan fastställa att patienten lider av högt blodtryck.

Om en patient uppvisar förhöjt blodtryck vid ett läkarbesök noterar läkaren detta och följer noga upp värdet över tid. Eftersom ärftlighet spelar roll för risken att utveckla hypertoni övervakas personer med högt blodtryck i familjen ofta extra noggrant. Andra riskfaktorer inkluderar övervikt och fetma, rökning, missbruk av alkohol eller droger, stress, vissa läkemedel samt sjukdomar som diabetes.

Så mäts blodtrycket

Att mäta blodtryck är en enkel och smärtfri procedur som bara tar någon minut. Instrumentet som används kallas sfygmomanometer och består av en mansett kopplad till en tryckmätare samt en gummiballong med slang.

Först placeras mansetten runt överarmen, och vårdpersonalen lägger ett stetoskop mot överarmsartären (artéria brachialis) i armbågsvecket. Därefter pumpas mansetten upp tills artären trycks ihop helt, varefter luften släpps ut långsamt. När blodet börjar strömma genom artären igen hörs ett ljud genom stetoskopet – detta motsvarar det systoliska trycket. Det diastoliska trycket avläses på tryckmätaren vid den punkt då ljuden försvinner, alltså mellan två hjärtslag.

Behandling

I de flesta fall ordinerar läkare läkemedel för att behandla hypertoni. Flera olika typer av läkemedel finns tillgängliga, bland annat alfablockerare, betablockerare, kalciumantagonister, diuretika (vätskedrivande läkemedel), vasodilatorer, reninhämmare, angiotensinreceptorblockerare (ARB) och ACE-hämmare.

Dessa läkemedel verkar på olika sätt i kroppen, och vad som fungerar bäst varierar från person till person. Gemensamt för dem alla är att de har visat sig effektiva för att sänka blodtrycket.

Livsstilsförändringar hemma

Utöver läkemedelsbehandling rekommenderar de flesta läkare även livsstilsförändringar som kan hjälpa till att få ner blodtrycket till en hälsosam nivå:

• Rör på dig: Regelbunden fysisk aktivitet stärker hjärtat och hjälper till att sänka blodtrycket.
• Gå ner i vikt: För den som är överviktig kan även en blygsam viktnedgång göra stor skillnad.
• Ät hälsosamt: En välbalanserad kost med mindre mättat fett och mindre salt är viktig, eftersom högt saltintag bidrar till högt blodtryck.
• Sluta röka: Rökning ökar risken för både hypertoni och andra allvarliga sjukdomar, så rökavvänjning är ett av de mest effektiva stegen du kan ta.

Genom att kombinera medicinsk behandling med hälsosamma levnadsvanor kan de flesta människor med hypertoni hålla sitt blodtryck under kontroll och därmed minska risken för allvarliga komplikationer.