Blodtrycket är ett mått på den kraft som blodet utövar mot artärernas väggar när hjärtat pumpar. När hjärtat drar ihop sig är trycket som högst – detta visas som det övre talet i en blodtrycksmätning och kallas systoliskt tryck. När hjärtat vilar mellan slagerna sjunker trycket, vilket visas som det undre talet, det diastoliska trycket.
Ett förhöjt blodtryck kan i förlängningen leda till stroke, hjärtinfarkt eller hjärtsjukdom. Lågt blodtryck diagnostiseras däremot inte enbart utifrån mätvärdet, utan utifrån symtom som tyder på att organen inte får tillräckligt med blod. En frisk person utan symtom kan alltså ha ett lägre blodtryck än någon som faktiskt lider av lågt blodtryck.
Blodtrycket mäts med ett instrument som kallas blodtrycksmanschett. Manschetten lindas vanligtvis runt överarmen och ett jämnt tryck appliceras genom att den spänns åt. Spänningen gör att blodtrycket kan registreras och mätas. Ofta används även ett stetoskop så att personen som utför mätningen kan höra när trycket uppstår och upphör. Blodtrycket kontrolleras vid de flesta läkarbesök, eftersom det är en av de viktigaste indikatorerna på hälsoproblem.
Blodtrycket betraktas som normalt om det ligger under 120/80. Ligger det övre talet mellan 120 och 139 och det undre mellan 80 och 89 räknas det som förhöjt normaltryck, så kallad prehypertoni. Värden över 139/89 klassas som hypertoni, det vill säga högt blodtryck.
Kom ihåg att mätvärden kan variera beroende på situation och tid på dygnet. Får du ett onormalt värde bör du därför mäta ditt blodtryck vid olika tidpunkter och i olika situationer för att bekräfta resultatet.
Blodtrycket kan ofta förbättras betydligt genom livsstilsförändringar. En kost med låg halt av fett och salt, men rik på fullkorn, grönsaker och frukt, kan sänka blodtrycksvärdena. Motion är också ett värdefullt komplement i behandlingen – sträva efter att träna med förhöjd puls ungefär en timme om dagen, de flesta dagar i veckan. Om din läkare bedömer det nödvändigt kan medicinering förskrivas som stöd i behandlingen.
Lågt blodtryck kan orsakas av läkemedel eller vätskebrist. I dessa fall kan läkaren minska dosen eller byta ut dina mediciner. Vid vätskebrist kan intravenös vätska behövas, även om det ofta räcker att själv öka sitt vätskeintag.
Det finns dessutom akuta medicinska tillstånd som kan sänka blodtrycket, exempelvis chock, djup ventrombos eller lungemboli. Dessa tillstånd kan vara livshotande och kräver alltid vård i medicinsk miljö.
Kom ihåg att blodtrycket bara är ett enskilt mätvärde. Får du ett onormalt resultat finns det många sätt att åtgärda problemet. Att ändra sin livsstil, arbeta tillsammans med sin läkare och lära sig mer om tillståndet är alla positiva steg du kan ta för att hantera problemet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online