Kroniskt okontrollerat högt blodtryck skadar och försvagar blodkärlen i hela kroppen (National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases [NIDDK]). De små kapillärerna i njurarna är särskilt utsatta. När skadorna på dessa kapillärer förvärras förlorar njurarna gradvis sin förmåga att fungera normalt, vilket så småningom kan leda till njursvikt. En farlig aspekt är att njurskador ofta inte går att upptäcka förrän de har nått ett sent skede.
Blodtrycket är den kraft med vilken blodet pumpas genom artärerna. Ett blodtrycksmätvärde visar trycket i blodet när hjärtat pumpar (det systoliska trycket, det första talet) och när hjärtat vilar mellan slag (det diastoliska trycket, det andra talet). Högt blodtryck, eller hypertoni, uppstår när blodet rör sig med ökat tryck genom förträngda artärer (till exempel på grund av plackbildning) eller genom artärer med härdade eller stela väggar (NIDDK). Hypertoni kan också orsakas av en onormalt stor blodvolym som passerar genom annars friska artärer. Ett normalt blodtryck är 120/80 mmHg eller lägre.
Okontrollerad hypertoni skadar blodkärl i hela kroppen, även i hjärtat och njurarna (NIDDK). Högt blodtryck tvingar hjärtat att arbeta hårdare för att cirkulera blodet och försörja organ och vävnader med tillräckligt syre. Det långvariga trycket försvagar och skadar blodkärlen, särskilt de små kapillärerna i njurarnas nefron (American Kidney Fund [AKF]). Nefronen filtrerar bort avfallsämnen från blodet och reglerar kroppens vätskebalans. Kroniskt högt blodtryck skadar nefronens kapillärer permanent och hindrar njurarna från att fungera som de ska. Skadan förvärras så länge blodtrycket förblir förhöjt. När den fortsatta hypertensionen ökar skadorna på njurarna minskar deras förmåga att filtrera blodet. Njurarna förlorar även förmågan att upprätthålla rätt blodvolym, vilket ytterligare höjer blodtrycket i en negativ spiral. Njurskador hänger alltid samman med högt blodtryck (American Association of Kidney Patients [AAKP]).
Hypertoni orsakar ungefär en fjärdedel av all njursvikt (AKF), och den förvärrar och accelererar njurskador oavsett andra faktorer som ålder, etnicitet eller orsak till njursjukdomen (AAKP). Även om alla personer med högt blodtryck riskerar att drabbas av njurskador finns det faktorer som ökar risken för njursvikt ytterligare. Afroamerikaner löper högre risk för både hypertoni och hypertoni-relaterade njurskador än kaukasier, även när blodtrycket bara ligger något över det normala (NIDDK). Personer med diabetes löper dessutom förhöjd risk att utveckla njurskador till följd av högt blodtryck.
Att få kontroll över hypertensionen bromsar utvecklingen av njursjukdom (AAKP). Eftersom njurskador inte blir märkbara förrän de har gått långt är det viktigt att personer med hypertoni regelbundet går på kontroller och följer alla råd för att sänka och bibehålla ett hälsosamt blodtryck. Livsstilsförändringar som hjälper till att hålla blodtrycket på en hälsosam nivå inkluderar viktnedgång, en kost rik på färska frukter, grönsaker och fettsnälla mejeriprodukter, begränsat intag av salt och alkohol samt regelbunden motion.
Ett flertal läkemedel behandlar högt blodtryck effektivt, bland annat diuretika (vätskedrivande medel), ACE-hämmare (angiotensinkonverterande enzymhämmare), angiotensinreceptorblockerare (ARB), betablockerare och kalciumkanalblockerare. Av dessa bromsar både ACE-hämmare och ARB utvecklingen av njurskador samtidigt som de sänker blodtrycket. Hos afroamerikaner är ACE-hämmare mer effektiva än ARB för att bromsa njurskador, men de kontrollerar inte blodtrycket lika bra som flera andra läkemedel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online