Kolesterolnivåerna i blodet kan kontrolleras med läkemedel och livsstilsförändringar, bland annat genom att äta rätt sorters mat. Livsmedel med högre kolesterolhalter än önskvärt inkluderar animaliskt och mättat fett, kött, skaldjur, mejeriprodukter och äggulor. Eftersom kolesterol ofta förekommer tillsammans med mättade eller animaliska fetter i livsmedel bör vuxna begränsa sitt intag till högst 10 procent av dagens totala kaloriintag. Det är också klokt att äta livsmedel som aktivt förbättrar kroppens kolesterolvärden.
Kolesterol är ett ämne som förekommer naturligt i människokroppen. I blodströmmen binder det sig till proteiner och bildar lipoproteiner med hög densitet (HDL), det så kallade "god" kolesterolet, samt lipoproteiner med låg densitet (LDL), det "onda" kolesterolet. För stora mängder av fel typ av kolesterol i blodet leder till att plack bildas i artärerna, vilket så småningom kan orsaka problem som högt blodtryck, cirkulationsrubbningar och i ett senare skede blodproppar som kan leda till hjärtinfarkt eller stroke.
Endogent kolesterol är kroppens eget naturliga kolesterol och produceras av levern. Kolesterol som förs in i kroppen via kosten kallas kostkolesterol. Båda typerna används för att stärka cellmembran och nervfibrer samt för att bilda viktiga hormoner och D-vitamin. När mer kolesterol tillförs kroppen än vad som behövs anpassar den sig genom att producera och återabsorbera mindre av sitt eget kolesterol.
När kolesterolkrika livsmedel tillagas eller bearbetas går elektroner förlorade på grund av syrets inverkan, vilket gör att LDL-kolesterolen oxiderar och bildar fria radikaler. Dessa okontrollerade fria radikaler förenar sig med andra radikaler och skadar cellerna. Som tur är försöker de enzymer som bildar kolesterol i levern rensa bort de fria radikalerna. Livsmedel som innehåller C-vitamin, E-vitamin och betakaroten samverkar, när de äts tillsammans, med dessa enzymer och hjälper till att skölja ut en del av de fria radikalerna ur kroppen. Grönkål, jordgubbar och spenat är alla rika på antioxidanter, men gram för gram innehåller blåbär fler antioxidantegenskaper än någon annan frukt eller grönsak.
Fytosteroler är ämnen som finns naturligt i växter och som liknar det kolesterol som bildas i djurs och människors kroppar till både struktur och funktion. Fytosteroler sänker kolesterolnivåerna genom att blockera upptaget av kolesterol från maten samt återabsorptionen av gallsyror som bildas av kolesterol i levern. De kan sänka LDL-kolesterolen med upp till 14 procent. Livsmedel som innehåller fytosteroler är bland annat frön, nötter, baljväxter, vegetabiliska oljor, vetgroddar, spannmål och grönsaker.
Flavonoider, även kallade bioflavonoider, är vattenlösliga växtpigment som hjälper till att minska ansamlingen av kolesterol och plack i artärerna och som dessutom stärker kapillärernas väggar. Flavonoidkällor som visat goda resultat vid sänkning av LDL-kolesterol är citrusfrukter, äpplen, lök, mörkt färgade bär, blå och röda druvor, te och sojaprodukter. Forskare har nyligen upptäckt att flavonoider kan sänka LDL-kolesterolen även i form av olja utvunnen ur apelsinskal. Att dricka ett glas rödvin varje kväll minskar risken för att plackavlagringar bildas i artärerna. Vinet innehåller polyfenoler, ämnen som kan dämpa de skadliga effekterna som LDL-kolesterol har på blodkärlen.
Fiber hjälper levern att ta bort LDL-kolesterol från blodet och utsöndra det ur kroppen innan det hinner ansamlas i artärerna. Fiberrika livsmedel är bland annat jordgubbar, citrusfrukter, päron, björnbär, russin, fikon, aprikoser, broccoli, rödbetor, bönor, brysselkål, sötpotatis, torkade plommon samt fullkornsprodukter som korn och havregryn. En portion havregrynsgröt bör innehålla minst 10 gram fiber.
Det totala kolesterolet i kroppen bör ligga under 200 milligram per deciliter blod (200 mg/dl), med en HDL-nivå på minst 35 mg/dl. Ett LDL-kolesterolvärde över 100 mg/dl innebär en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.
Befolkningar i Medelhavsområdet har generellt sett låga frekvenser av kranskärlssjukdom, och det har visat sig att de använder olivolja – ett enkelomättat fett – i stället för andra fetter. Studier tyder på att man byter ut mättat fett mot enkelomättade fetter som olivolja kan bidra till att sänka LDL-kolesterolen och höja HDL-kolesterolen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online