Blodtryck är det tryck som blodet utövar mot kärlväggarna. Det består av ett systoliskt och ett diastoliskt värde och påverkas av flera faktorer, bland annat hjärtfrekvens, blodets viskositet och artärväggarnas elasticitet. Det systoliska trycket mäts när hjärtats kammare drar ihop sig, medan det diastoliska trycket mäts under hjärtats vilofas, när kamrarna fylls med blod. Slutdiastoliskt tryck är ett mer precist mått som används för att bedöma hjärtats hälsa.
Hjärtat är den centrala komponenten i blodtryckssystemet. Genom att kontrahera sig tvingar det ut blod genom artärerna ut till hela kroppen. Ett nätverk av artärer och vener transporterar blodet genom kroppen och tillbaka till hjärtat, där det försörjs med nytt syre och näring från lungorna. Hjärtat består av flera rum som styr och samlar upp blodflödet. Särskilt viktigt vid blodtrycksmätning och för förståelsen av hypertoni är vänster kammare (ventrikel), som pumpar ut blodet via aorta ut i kroppen.
Slutdiastoliskt tryck är det tryck som mäts i slutet av diastolen, alltså precis innan hjärtkammaren drar ihop sig. För att mätningen ska vara korrekt måste den göras vid denna exakta tidpunkt, eftersom måttet speglar trycket mot kammarens väggar när den är helt fylld med blod. Slutdiastoliskt tryck mäts oftast i vänster kammare, där blodet pumpas ut ur hjärtat med högst tryck. Hos friska vuxna ligger trycket i vänster kammare normalt kring 8–12 mmHg.
Frank-Starlings lag beskriver att hjärtat drar ihop sig kraftigare när den slutdiastoliska volymen ökar. När mer blod fyller kammaren töjs hjärtmuskelns fibrer, vilket kräver en större kraftansträngning för att pumpa ut blodet i kroppen. Detta sker naturligt under fysisk ansträngning, när blodflödet är större, men mekanismen påverkar även slagvolymen i vila. Med slagvolym menas här den blodvolym som pumpas ut per sammandragning.
Högt blodtryck, eller hypertoni, kan leda till allvarliga hälsoproblem som hjärtinfarkt eller stroke, och i värsta fall till döden. Ett normalt blodtryck ligger runt 120/80 mmHg, där 120 motsvarar det systoliska trycket och 80 det diastoliska. Personer som är överviktiga, har hypertoni i släkten eller röker löper högre risk att utveckla högt blodtryck. Även hög alkoholkonsumtion, mycket salt i kosten och en stillasittande livsstil förvärrar tillståndet. Personer med diabetes har dessutom en ytterligare förhöjd risk.
För att förebygga eller kontrollera högt blodtryck bör patienter först skaffa sig kunskap om sitt eget tillstånd. En årlig hälsokontroll med komplett blodprovsundersökning ger en tydlig bild av hur det faktiskt står till. Den som har hypertoni bör sluta röka och börja träna regelbundet. Genom att förbättra kosten går det dessutom att minska salt- och alkoholkonsumtionen samtidigt som övervikten minskar.
Läkemedel kan hjälpa till att sänka blodtrycket. Diuretika, så kallade vätskedrivande medel, hjälper kroppen att göra sig av med natrium, medan betablockare får hjärtat att slå långsammare och med mindre kraft. Kalciumantagonister förhindrar att blodkärlen drar ihop sig, och alfablockerare minskar de nervimpulser som sammandrar kärlen. Vasodilaterare slappnar av artärernas muskulatur. ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare motverkar effekten av hormonet angiotensin, som annars orsakar att blodkärlen förträngs.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online