Kan systoliskt och diastoliskt blodtryck vara lika?

Hos de flesta friska vuxna är det systoliska blodtrycket (övertrycket) tydligt högre än det diastoliska blodtrycket (undertrycket). Normalt ligger skillnaden – den så kallade pulsamplituden – på runt 30–40 mmHg. I vissa fall kan dock skillnaden bli mycket liten, och i sällsynta fall kan de båda värdena till och med vara lika. Detta ses oftare hos äldre och hos personer med vissa hjärt-kärltillstånd, exempelvis aortastenos eller mitralstenos.

Vad betyder de två tryckvärdena?

Det systoliska trycket motsvarar trycket i blodkärlen när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod i kroppen. Det diastoliska trycket visar trycket när hjärtmuskeln vilar och fylls på nytt med blod mellan hjärtslagen. När skillnaden mellan värdena är mycket liten talar man om en smal pulsamplitud, vilket ibland kan tyda på ett underliggande hälsoproblem.

Vanliga orsaker till likartade tryckvärden

Flera faktorer kan bidra till att det systoliska och diastoliska trycket hamnar på samma nivå eller mycket nära varandra. Bland de vanligaste orsakerna finns:

• Aortastenos: En förträngning av aortaklaffen, som reglerar blodflödet från hjärtats vänsterkammare ut till kroppen. Vid svår aortastenos pumpas mindre blod ut per hjärtslag, vilket sänker det systoliska trycket medan det diastoliska förblir relativt stabilt. Tryckskillnaden krymper därmed och värdena kan närma sig varandra.
• Mitralstenos: En förträngning av mitralklappen, som styr blodflödet från lungorna till hjärtat. Tillståndet begränsar hjärtats fyllnad och minskar mängden blod som pumpas ut, vilket kan leda till ett lågt systoliskt tryck och en liten tryckskillnad.
• Hypertrofisk kardiomyopati: Ett tillstånd där hjärtmuskeln blir onormalt tjock. Det försämrar hjärtats förmåga att fyllas och pumpa effektivt, vilket kan minska skillnaden mellan systoliskt och diastoliskt tryck.
• Andra sjukdomar: Tillstånd som njursjukdom, diabetes och sköldkörtelsjukdom kan påverka kärlens elasticitet samt kroppens salt- och vätskebalans, vilket i sin tur kan påverka blodtrycksvärdena.
• Mättekniska fel: En för liten eller för stor blodtrycksmanschett, fel kroppsställning eller stress vid mättillfället kan ge missvisande värden. Mät därför alltid flera gånger innan du drar slutsatser.

När bör du söka vård?

Om du vid upprepade mätningar får systoliskt och diastoliskt tryck som är lika eller nästan identiska bör du kontakta vården för att utesluta bakomliggande sjukdom. Läkaren kan bland annat beställa en ekokardiografi (ultraljud av hjärtat), ett arbets-EKG eller blodprov för att ta reda på orsaken. Sök akut vård om du samtidigt har symtom som bröstsmärta, andnöd, yrsel eller svimningskänslor.