Blodtrycksförändringar vid sjukdom: Mönster efter etiologi

Akut sjukdom påverkar blodtryck via hemodynamiska, inflammatoriska och neurohormonella vägar. Här är hur olika tillstånd påverkar BT.

Virala infektioner (Förkylning, influensa, COVID-19)

Ofta oförändrat eller lätt sänkt p.g.a. vasodilatation, dehydrering, minskad intag. Feber kan öka hjärtfrekvens men inte nödvändigtvis BT.

Bakteriella infektioner (Lunginflammation, urinvägsinfektion, sepis)

• Tidig sepis: Vasodilatation → hypotoni (shock).
• Kompenserad: Katekolaminutlösning → transient hypertoni.
• Njurinvolvering: Volymöverbelastning → hypertoni.

Kroniska sjukdomar (CKD, diabetes)

Basal hypertoni vanligt; akut sjukdom förvärrar via volym, RAAS-aktivering, läkemedelsnon-adherens.

Dehydrerande sjukdomar (Gastroenterit, DKA)

Hypovolemi → sänkt BT, ortostatisk hypotoni, takykardi.

Läkemelseffekter

NSAID (ökar BT via prostaglandinhämmning), dekongestiva (ökar BT), utelämnade antihypertensiva.

Klinisk handläggning

• Följ BT seriellt; överreagera inte på enstaka mätvärden.
• Korrigera volymstatus först.
• Pausa antihypertensiva om SYS <100 eller symptomgivande hypotoni.
• Återstart/eskalera när stabiliserat.

Persistent avvikelse efter återhämtning motiverar ambulansuppföljning.