Hypertoni, eller högt blodtryck, är ett vanligt hälsotillstånd som uppstår när trycket från blodet mot artärväggarna blir för högt. Obehandlad hypertoni kan skada blodkärl, njurar, ögon och hjärta, och leder ofta till hjärtinfarkt, stroke eller aneurysm. Lyckligtvis kan högt blodtryck oftast kontrolleras effektivt med blodtrycksmediciner. Här går vi igenom de fem vanligaste läkemedelsgrupperna som används vid behandling av hypertoni.
Diuretika, ofta kallade "vätskedrivande tabletter", är ofta det första valet vid behandling av hypertoni. De hjälper njurarna att utsöndra överskott av natrium och vatten ur kroppen, vilket minskar blodvolymen och sänker blodtrycket. Eftersom diuretika ofta sänker kaliumnivåerna rekommenderar många läkare även ett kaliumtillskott parallellt med behandlingen. Vanliga biverkningar är täta urinträngningar, trötthet, muskelkramper, diarré eller förstoppning, yrsel och förhöjda blodsockernivåer.
ACE-hämmare (hämmare av angiotensinkonverterande enzym) behandlar hypertoni effektivt genom att blockera bildningen av detta enzym. Enzymet är ett naturligt hormon som orsakar vätske- och natriumretention samt sammandragning av blodkärlen. ACE-hämmare skyddar dessutom njurarna hos patienter som samtidigt lider av diabetes, kranskärlssjukdom, nedsatt njurfunktion eller hjärtsvikt. Vanliga biverkningar inkluderar kaliumretention, torrhosta samt svullnad i hals, tunga eller läppar.
Angiotensin II-receptorblockerare (ARB) sänker blodtrycket genom att blockera verkan av det angiotensinkonverterande enzymet. Det gör att blodkärlen slappnar av och blodet flyter friare. Dessa läkemedel förskrivs allt oftare eftersom de inte orsakar de vanliga biverkningar som många andra blodtrycksmediciner gör. De förskrivs ofta till patienter med hjärtsvikt, njursvikt, diabetes eller kranskärlssjukdom.
Kalciumantagonister (kalciumkanalblockerare) slappnar av blodkärlens muskulatur genom att bromsa kalciumets transport in i cellerna i artärerna och hjärtat. Detta försvagar hjärtats kontraktioner och vidgar blodkärlen, vilket bidrar till att sänka blodtrycket. Kalciumantagonister förskrivs ofta till patienter med oregelbunden hjärtrytm, så kallad arytmi, eftersom de även bromsar nervimpulserna i hjärtat. Vanliga biverkningar är huvudvärk, förstoppning, ödem (vätskeansamling) och bradykardi, det vill säga en långsam hjärtrytm.
Reninhämmare är blodtrycksmediciner som dämpar aktiviteten hos renin, ett enzym som produceras i njurarna och som startar en kedjereaktion som höjer blodtrycket. Användningen av reninhämmare ökar eftersom de håller blodtrycket stabilt under hela dagen. Biverkningar inkluderar diarré samt svårigheter att svälja eller andas på grund av svullnad i läppar, hals eller tunga. Reninhämmare är relativt nya läkemedel, och deras långsiktiga säkerhet och effekt utvärderas fortfarande.
Vilken typ av blodtrycksmedicin som passar bäst beror på din övergripande hälsa, eventuella andra sjukdomar och hur din kropp reagerar på behandlingen. Rådgör alltid med din läkare innan du ändrar dos eller avbryter någon medicinering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online