
Höjdsjuka kan drabba både erfarna bergsbestigare och ovana höjdvandrare. Risken ökar särskilt under följande förhållanden:
Den vanligaste orsaken är att man rör sig över höjden 8 200 fot, motsvarande cirka 2 500 meter över havet. Ju snabbare man stiger, desto större blir risken, eftersom kroppen inte hinner anpassa sig till den tunnare luften och det lägre syretrycket.
Kraftiga väderförändringar med temperaturfall, kyla eller storm ökar belastningen på kroppen och kan förvärra symptomen avsevärt.
Tunga ryggsäckar, branta stigningar och långa vandringar utan tillräckliga vilopauser gör att kroppen kräver mer syre – något som blir allt svårare ju högre upp man befinner sig.
Dehydrering är en viktig riskfaktor. Torr luft, kallt väder och fysiskt arbete gör att många glömmer att dricka tillräckligt, vilket kan påskynda utvecklingen av höjdsjuka.
Stig gradvis upp i höjd, drick rikligt med vätska, planera in regelbundna vilopauser och lyssna på kroppens signaler. Upplever du symtom som huvudvärk, illamående, yrsel eller trötthet bör du omedelbart avbryta stigningen och vila på lägre höjd tills du mår bättre.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online