Höjdsjuka, även kallad akut höjdsjuka (AMS), uppstår när man snabbt reser upp till stor höjd – vanligtvis över 2 500 meter över havet – där lufttrycket är betydligt lägre och syrehalten i luften minskar kraftigt. Men vad är det egentligen som händer i kroppen? Här går vi igenom de viktigaste orsakerna bakom höjdsjuka.
På högre höjder blir luften tunnare och det finns mindre syre tillgängligt för lungorna att ta upp. Den låga syrekoncentrationen belastar kroppen och kan utlösa en rad symptom förknippade med höjdsjuka, som huvudvärk, illamående och trötthet.
Det minskade syreinnehållet kan leda till hypoxi, ett tillstånd där kroppens vävnader och organ inte får tillräckligt med syre. Hypoxi kan påverka flera av kroppens system och är en central faktor bakom många av symptomen vid höjdsjuka.
För att kompensera för det lägre syreupptaget reagerar kroppen genom att öka både andningsfrekvensen och hjärtslagen. Detta kan ge upphov till andnöd, hjärtklappning och en förhöjd vilopuls, även när man vilar.
Vistelse på hög höjd kan göra att vätska läcker ut från blodkärlen in i omgivande vävnader, vilket leder till svullnad i händer, fötter, ansikte och anklar. Denna vätskeförflyttning kan också bidra till huvudvärk och andra besvär.
I allvarliga fall kan höjdsjuka utvecklas till höghöjdscerebralt ödem (HACE), där vätska samlas i hjärnan. Detta är ett livshotande tillstånd som kräver omedelbar vård och snabb nedstigning till lägre höjd.
Alla drabbas inte lika lätt av höjdsjuka. Faktorer som genetik, ålder, fysisk kondition och tidigare erfarenheter av höjdanpassning spelar alla roll för hur mottaglig en person är.
Det är viktigt att komma ihåg att höjdsjuka oftast är ett övergående tillstånd som kan hanteras med gradvis stigning, vila, god vätskebalans och receptfria läkemedel mot symptomen. Blir symptomen dock svåra eller består i mer än ett par dagar bör du omedelbart stiga ner till lägre höjd och söka medicinsk vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online