1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Varför drabbas vissa kvinnor av morgonillamående – medan andra slipper helt?

Morgonillamående, även kallat graviditetsillamående eller NVP (nausea and vomiting of pregnancy), är ett mycket vanligt symtom hos kvinnor i tidig graviditet. Trots detta vet forskarna fortfarande inte exakt vad som orsakar det. Flera faktorer tros dock samverka – bland annat hormonella förändringar, ökad känslighet för dofter och omställningar i matsmältningssystemet.

Hormonella förändringar

En av de främsta orsakerna till morgonillamående är den snabba ökningen av graviditetshormonet hCG (humant koriongonadotropin). Hormonet bildas i moderkakan och är avgörande för att graviditeten ska kunna bibehållas. hCG-nivåerna stiger kraftigt under graviditetens första veckor och når sin topp runt vecka 8–10 – precis den period då de flesta kvinnor upplever sina värsta besvär.

Ökad känslighet för dofter

En annan viktig bidragande faktor är en förhöjd känslighet för lukter. Denna överkänslighet tros bero på de hormonella omvälvningarna under graviditeten, i synnerhet de stigande nivåerna av östrogen och progesteron. Vissa dofter – exempelvis matos, matlagningslukter och parfymer – kan plötsligt utlösa starka känslor av illamående och ibland kräkningar.

Förändringar i matsmältningssystemet

Graviditeten påverkar också matsmältningen på flera sätt som kan leda till illamående:

  • Ökad salivproduktion
  • Långsammare tömning av magsäcken
  • Avslappnad muskulatur i nedre delen av matstrupen, vilket kan ge sura uppstötningar och halsbränna

Tillsammans bidrar dessa förändringar till känslan av kväljningar och obehag, oavsett tid på dygnet – trots namnet är illamåendet sällan begränsat till just morgontimmarna.

Andra faktorer som ökar risken

Flera omständigheter har kopplats till en högre risk för morgonillamående:

  • Flertallsgraviditet, till exempel tvillingar
  • Tidigare besvär med åksjuka eller migrän
  • Ångest eller stress
  • Övervikt eller fetma
  • Brist på vitamin B6 eller vitamin B12

När bör man söka vård?

Det är viktigt att komma ihåg att alla gravida inte får illamående – frånvaro av symptom är normalt och säger ingenting om hur graviditeten utvecklas. Vissa kvinnor har endast lindriga besvär som inte stör vardagen, medan andra drabbas så svårt att de behöver behandling. Extremt kraftigt och långvarigt illamående kallas hyperemesis gravidarum och kan leda till vätskebrist samt viktminskning. Upplever du svåra besvär, kan du inte hålla i dig mat eller vätska, eller går ner i vikt – kontakta din barnmorska eller läkare för att få rätt hjälp och behandlingsalternativ.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online