Sura uppstötningar ger en brännande känsla i bröstet, halsen, svalget och ansiktet. Besvären uppstår när magsyra rinner tillbaka upp i matstrupen. Mat med högt syrainnehåll – exempelvis choklad, juice och läsk – kan utlösa sensationen.
Så fungerar det: den nedre esofagussfinktern (LES) är en kraftig muskelring som normalt bara släpper igenom mat och vätska ner i magsäcken. Fungerar sfinktern inte som den ska uppstår reflux, vilket gör att magsyran tränger tillbaka upp i matstrupen. Obehandlad reflux kan skada matstrupen så allvarligt att operation blir nödvändig. Här presenteras fem behandlingsmetoder mot sura uppstötningar som utförs under narkos.
Nissen-fundoplikatur är en etablerad behandling mot sura uppstötningar som utförs i narkos. Vid operationen gör kirurgen ett 15–25 centimeter långt snitt över magområdet. Behandlingen innebär att den övre delen av magsäcken lindas runt matstrupens nedre del och dras åt säkert. Kirurgen skapar en klaffventil i magsäcken, och vecket blåses upp för att spänna åt ventilen.
Räkna med att ligga kvar på sjukhus i tio dagar efter operationen. Dödsrisken vid ingreppet är mindre än en på 500. Komplikationer kan uppstå med magsäcksvecket, till exempel om det lossnar eller om kirurgen drar åt det för hårt.
Laparoskopisk fundoplikatur är en titthålsoperation mot sura uppstötningar som utförs under narkos. Behandlingen består i att man konstruerar en ventil nära matstrupen och magsäcken, där den övre delen av magsäcken viks runt matstrupens nedre del. Kirurgen gör små snitt i buken för att föra in ett laparoskop och kunna se hela arbetsområdet.
Den intilliggande delen av magsäcken viks runt matstrupen, vilket skapar en enkelriktad ventil som släpper ner mat i magsäcken men hindrar magsaft från att ta sig åt motsatt håll. Återhämtningen går snabbare än efter Nissen-fundoplikatur, och sjukhusvistelsen är kortare än tio dagar. Operationen är vanligtvis trygg för de flesta patienter, men laparoskopi är svår att utföra hos patienter med fetma. Färre komplikationer uppstår med denna metod jämfört med öppen kirurgi.
Endoluminal fundoplikatur är ett kirurgiskt ingrepp mot sura uppstötningar som kräver narkos. Metoden använder en kamera som kallas endoskop, vilken liknar ett laparoskop. Läkaren för röret genom munnen och ner i matstrupen, gör små snitt och placerar klipp mellan matstrupen och magsäcken. Klippen hindrar magsyran från att stiga upp i matstrupen.
Räkna med en till två dagars sjukhusvistelse. Riskerna vid detta ingrepp är ovanliga, men kan innefatta gasbesvär och uppsvällnad, sväljsvårigheter samt skada på matstrupen eller magsäcken.
Toupet-fundoplikatur är ytterligare en behandling mot sura uppstötningar som utförs i narkos. Vid Toupet-ingreppet görs ett delvecke i stället för ett helt. Tekniken liknar den laparoskopiska metoden, med skillnaden att läkaren endast placerar ett partiellt vecke – den intilliggande delen av magsäcken runt matstrupen.
Risken är lägre vid Toupet-metoden än vid den laparoskopiska, men ingreppet är samtidigt mindre effektivt om du har svåra sura uppstötningar. Räkna med att ligga på sjukhus en till två dagar efter operationen.
Thal-fundoplikatur är ett kirurgiskt ingrepp som också bygger på ett delvecke. Operationen liknar den laparoskopiska metoden, förutom hur veckningen utförs: läkaren lindar magsäckens fundus cirka 270 grader runt matstrupen. Du löper lägre risk att drabbas av komplikationer som gasbesvär och skador på matstrupen efter detta ingrepp.
Thal-behandlingen är dock mindre effektiv vid mycket svår reflux. Operationen kräver en sjukhusvistelse på färre än tio dagar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online