Frekventa sura uppstötningar, som mer korrekt kallas gastroesofageal reflux, drabbar cirka en av fem amerikaner enligt National Digestive Diseases Information Clearinghouse. För att förstå både orsakerna till tillståndet och dess behandlingar krävs grundläggande kunskap om matsmältningens kemi.
Gastroesofageal reflux innebär att magsäckens innehåll stiger upp i matstrupen när den nedre esofagussfinktern – muskeln som fungerar som barriär mellan de två organen – inte stänger sig ordentligt. Typiska symtom är en brännande känsla i bröstet eller halsen samt en sur eller syrlig smak i baksidan av munnen.
Magsäcken producerar magsafter som innehåller både pepsin, ett enzym som bryter ner proteiner, och saltsyra, som sönderdelar maten och dödar bakterier. Även om saltsyran är nödvändig för matsmältningen är den starkt frätande utanför magsäcken. Magsäckens insida skyddas mot syran av ett tåligt slemlager, något som matstrupen saknar.
När sura uppstötningar blir frekventa kallas tillståndet gastroesofageal refluxsjukdom (GERD). Med tiden skadar syran cellerna i nedre delen av matstrupen, vilket kan leda till ärrvävnad som försvårar passagen av mat, eller till sår på organets slemhinna.
Fet och oljig mat tar lång tid att smälta, vilket ökar risken att syra tränger upp i matstrupen. Koffeinhaltiga drycker kan dessutom stimulera syraproduktionen och göra magsaften ännu mer frätande.
Antacida preparat innehåller magnesium-, aluminium- eller kalciumsalter som neutraliserar magsyran och ger snabb lindring. Andra behandlingsformer inkluderar läkemedel som hämmar eller helt blockerar produktionen av magsafter, exempelvis så kallade protonpumpshämmare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online