Hepatit C är en allvarlig leversjukdom som orsakas av ett virus som angriper levern och får den att svullna och inflammeras. Sjukdomen smittar genom direkt kontakt med infekterat blod – vanligtvis via delade injektionsnålar, i samband med förlossning, vid oskyddat sex samt genom blodtransfusioner eller organtransplantationer som utfördes före 1992, innan rutinmässig screening av blodet infördes.
Personer med hepatit C uppvisar ofta influensaliknande symtom, såsom feber, muskelvärk, ömhet över levern och illamående. Många har däremot inga symtom alls och kan bära på viruset i flera år utan att veta om det, tills en leverskada upptäcks i samband med regelbundna hälsokontroller.
Personer med hepatit C behöver lära sig att leva med sin sjukdom tills behandlingen får viruset att avta. Livsstilsförändringar är avgörande för att skydda både dig själv och din omgivning. Alkohol bör undvikas helt, eftersom den ytterligare skadar levern. Det är också viktigt att få tillräckligt med sömn och äta en näringsrik kost med mycket frukt och grönsaker.
För att inte smitta andra bör man aldrig dela rakhyvel eller tandborste, inte donera blod eller vävnader och informera alla som kan komma i kontakt med ens blod eller kroppsvätskor om att man bär på hepatit C.
Leverskada är den allvarligaste komplikationen vid hepatit C. Med tiden kan skadan utvecklas till levercirros eller levercancer, och i svåra fall krävs en levertransplantation. En transplantation botar dock inte sjukdomen – viruset finns kvar i kroppen och kan angripa även den nya levern.
Hepatit C behandlas traditionellt med antivirala läkemedel. Den klassiska kombinationsbehandlingen består av två preparat: pegylerat interferon, som ges som injektion en gång i veckan, och ribavirin, som tas som tablett dagligen. Behandlingen pågår normalt i 48 veckor och syftar till att eliminera viruset ur kroppen helt.
Resultaten varierar beroende på virustyp: cirka hälften av patienterna med genotyp 1 botas, medan hela åtta av tio patienter med genotyp 2 eller 3 blir fria från viruset. Behandlingen kan dock ge kraftiga biverkningar i form av influensaliknande symtom, trötthet och depression. Därför måste patienterna övervakas kontinuerligt av läkare och lämna regelbundna blodprov för att säkerställa att viruset minskar.
Kombinationsbehandlingen har visat sig framgångsrik för att minska risken för kronisk hepatit. Idag finns dessutom moderna direktverkande antivirala läkemedel (DAA) som botar över 95 procent av alla patienter på endast åtta till tolv veckor, med betydligt mildare biverkningar än den äldre terapin.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online