Patogenes
Pyleflebit är septisk tromboflebit av det portala venösa systemet, som vanligen uppstår från en intraabdominell infektion som sprids via dränerande vener.
Appendicit → Pyleflebit sekvens
- Appendixperforation → peritonit eller abscessbildning.
- Bakterier (E. coli, Bacteroides, Klebsiella, anaerober) inträder i portala vener som dränerar appendix/caecum.
- Trombos och infektion propagerar uppströms → huvudportalven ± v. mesenterica superior/splenica.
- Septiska emboli → lever (mikroabscesser) eller systemisk cirkulation.
Klinisk presentation
- Feber, skakningar (ofta spikande).
- Övre högra kvadranten/epigastrisk smärta (kan följa RLQ appendicitismärta).
- Illamående, kräkning, diarré.
- Ikterus (om gallvägskompression eller leverdysfunktion).
- Encefalopati (vid svår portalhypertoni/shunting).
- Leukocytos, förhöjda levervärden, bilirubin.
Diagnostik
- CT buk/bäcken med kontrast (portalvenös fas): Tromb i portalven ± gas, perikolledokvätska, leverhypodensiteter (mikroabscesser).
- Doppler ultraljud: Icke-ocklusiv tromb, kavernös transformation (kronisk).
- Blododlingar: Ofta polymikrobiella.
Behandling
- Bredspektrum IV-antibiotika: Piperacillin-tazobaktam, meropenem, eller karbapenem + metronidazol. Totalt 4–6 veckor (IV → PO stegvis).
- Källkontroll: Appendektomi (laparoskopisk om möjligt) ± perkutan abscessdränering.
- Antikoagulation: Kontroversiell. LMWH vid extensiv tromb, ingen aktiv blödning, nyligen operation. Inget bevisat mortalitetsfördel; individualiserad.
- Supportiv vård: Vätskor, vasopressorer vid sepsis, nutrition.
Komplikationer & Dödlighet
- Leverabscesser, tarmischem, portalhypertoni, septisk chock.
- Dödlighet 20–30 % trots modern vård; högre vid försenad diagnostik.
Viktig punkt
Pyleflebit är en kirurgisk akutfall. Tidig CT-bildgivning och snabb källkontroll plus antibiotika räddar liv.
