Hepatit är en inflammation i levern. Den kan orsakas av ett virus eller av ett gift, till exempel en medicin eller ett kemiskt ämne, och den kan vara antingen akut eller kronisk. De virus som oftast ligger bakom hepatit är hepatit A (HAV), hepatit B (HBV), hepatit C (HCV), hepatit D (HDV) och hepatit E (HEV). Till de mer ovanliga orsakerna hör bland annat körtelfeber (mononukleos), herpes simplex och cytomegalovirus.
De tidiga symtomen vid akut hepatit brukar vara aptitlöshet, illamående, kräkningar, feber och smärta i övre högra delen av buken. Rökare förlorar ofta smaklusten för cigaretter. Efter några dagar mörknar urinen, och huden samt ögonvitorna får en gulaktig ton – det som kallas gulsot. Inflammationen börjar vanligtvis plötsligt och varar några veckor vid akut hepatit. Sjukdomsbilden orsakas oftast av HAV och HBV, men även HCV kan ligga bakom.
Symtom som är särskilt typiska för hepatit A kan vara ljusa avföringar och klåda över hela kroppen. Det finns vaccin som skyddar mot HAV-infektion. För fullgott skydd krävs två separata doser, givna vid olika tidpunkter.
Symtom som är specifika för hepatit B kan vara ledvärk samt kliande, röda nässelutslag på huden. Även mot HBV finns ett vaccin. Effektivt skydd kräver tre separata doser som ges vid olika tidpunkter.
Symtom som är unika för hepatit C kan vara ledvärk, ömma muskler och kliande hud. Till skillnad från hepatit A och B finns det inget vaccin mot hepatit C, vilket gör att förebyggande åtgärder som att undvika delade sprutor och oskyddat sex är extra viktiga.
Symtomen vid kronisk hepatit innefattar en vag sjukdomskänsla, aptitlöshet, trötthet, lätt feber och obehag i övre delen av buken. Leverinflammationen måste ha pågått i sex månader eller längre för att hepatit ska klassas som kronisk.
Även om kronisk hepatit oftast är lindrig och inte ger några större leverskador kan vissa personer bära på sjukdomen i åratal utan att märka något, tills levern har utvecklat kraftig ärrbildning. Kronisk hepatit kan i förlängningen leda till skrumplever (cirros), leversvikt och i värsta fall levercancer. Sjukdomen orsakas vanligen av HBV, HCV och HDV, eller av vissa läkemedel som isoniazid, metyldopa, nitrofurantoin och paracetamol (acetaminofen).
Kontakta vården om du drabbas av symtom som gulsot, mörk urin, ihållande buksmärta, långvarig trötthet eller oförklarlig feber. Tidig diagnos ökar möjligheterna till effektiv behandling och minskar risken för bestående leverskador. Blodprov kan snabbt avgöra vilken typ av hepatit du har och vilken behandling som passar bäst.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online