Hepatit är ett tillstånd där levern blir inflammerad eller skadas, oftast orsakat av ett av de många hepatitvirusen. Även om det finns flera andra orsaker till hepatit delas leverskadan in i två huvudkategorier – akut (plötslig) skada eller kronisk (långvarig eller återkommande) skada.
Akut hepatit uppstår plötsligt och beror i de flesta fall på ett virus, vanligtvis en av de virala stammarna hepatit A till E. Andra orsaker till akut hepatit inkluderar cytomegalovirus, herpes simplex, Epstein-Barr-virus, gula febern-viruset samt vissa adenovirus.
Även om hepatitvirus står för cirka 95 procent av fallen finns det även icke-virala infektioner som kan leda till akut hepatit, exempelvis toxoplasma, leptospira, Q-feber eller Rocky Mountain fläckfeber.
Enligt Merck Manual Professional kan man drabbas av akut hepatit genom oskyddat sex med en partner som bär på herpes simplex-viruset, genom läkemedel eller narkotika, genom alkoholrelaterade leverskador, eller eventuellt via gifter i vissa svampar samt giftiga kemikalier som vit fosfor eller koltetraklorid.
Akut hepatit kan relativt lätt övergå i kronisk hepatit, särskilt om den lämnas obehandlad. Medan akut hepatit kan botas är kronisk hepatit en långvarig sjukdom. Båda formerna kan orsaka allvarliga leverskador och i värsta fall leversvikt.
Enligt National Institutes of Health börjar symtomen på hepatit ofta likna dem vid influensa eller andra virusinfektioner och omfattar bland annat:
Om du har dessa symtom och dessutom märker mörkfärgad urin, bleka eller lerfärgade avföringar, gulsot i hud eller ögon, allmän klåda, ömhet över leverområdet samt bröstutveckling hos män, tyder det på att det inte rör sig om en vanlig säsongsinfektion. Kontakta då din läkare omedelbart.
Kronisk hepatit orsakas av hepatit B (som kan förekomma med eller utan samtidig hepatit D) samt hepatit C, eller av vissa läkemedel. Även om den kan uppstå som återkommande episoder av akut hepatit finns det ofta inga symtom alls förrän levern redan är allvarligt ärrad. Kronisk hepatit är betydligt mindre vanlig än den akuta formen, men kan i värsta fall leda till försämrad hjärnfunktion, levercirros, förstorad mjälte, vätskeansamling i bukhålan och leversvikt.
Det finns även mer sällsynta former av kronisk hepatit, exempelvis autoimmun hepatit, där avvikelser i leverns immunförsvar utlöser tillståndet.
Det finns vacciner som skyddar mot de akuta hepatitformerna A, B och E. Eftersom akut hepatit dessutom kan orsakas av många andra virus än just hepatitvirus består behandlingen i grunden av stödjande vård – det vill säga att behandla den underliggande orsaken till det akuta tillståndet.
Till skillnad från akut hepatit finns det inget vaccin mot kronisk hepatit, men sjukdomen kan kontrolleras med antivirala läkemedel eller kortikosteroider, förutsatt att levern inte är helt skadad. Om leverskadorna är för omfattande kan en levertransplantation bli nödvändig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online