Hepatit är en inflammation i levern som kan orsakas av flera olika virus. En av dessa orsaker är hepatit C-viruset. Många människor vet inte att de är smittade av hepatit C, eftersom de inte får några omedelbara symptom. I USA smittas cirka 17 000 personer av hepatit C varje år (enligt siffror från 2007).
Hepatit C kan förekomma som en kortvarig sjukdom, akut hepatit C, eller som en långvarig sjukdom, kronisk hepatit C.
Även om akut hepatit C bara kan pågå i några veckor kan kronisk hepatit C leda till allvarligare leversjukdomar, såsom levercancer, skrumplever (levercirros), leverskador eller leversvikt. Enligt CDC utvecklar 75 till 85 av varje 100 personer som smittas av hepatit C-viruset även kronisk hepatit C.
Symptom uppstår sällan vid både akut och kronisk hepatit C, men när de gör det kan de innefatta trötthet, buksmärtor, ledvärk, aptitlöshet, gulsot, kräkningar, ljusa avföringar, mörk urin, feber och illamående.
Vid akut hepatit C kan symptomen utvecklas mellan två veckor och sex månader efter att en person exponerats för viruset. Vid kronisk hepatit C kan det däremot dröja flera år innan symptomen visar sig.
Både akut och kronisk hepatit C kan diagnostiseras genom ett första blodprov (HCV Ab, anti-HCV) som påvisar antikroppar mot hepatit C i blodet. Ett positivt resultat bekräftar dock endast att personen har varit i kontakt med viruset. Mer omfattande tester, såsom analys av hepatit C-RNA, krävs för att avgöra om infektionen är akut eller kronisk.
En av de vanligaste orsakerna till smitta med hepatit C är att man delar sprutor eller andra föremål som används för injektioner. Mindre vanliga smittvägar inkluderar oskyddat sex med flera partners, delning av personliga föremål (till exempel nagelsax eller rakhyvel) med någon som är smittad, orena instrument vid piercing och tatuering samt långvarig hemodialys.
Före 1992 fanns det farhågor att organtransplantationer och blodtransfusioner kunde vara en smittväg för hepatit C. Idag screenas allt donerat blod, och risken för smitta via dessa källor är numera mycket liten. Det är också ovanligt att viruset överförs från en smittad mor till barnet under förlossningen.
Det finns för närvarande inget vaccin mot hepatit C, men forskning pågår för att utveckla ett.
Traditionellt har två typer av läkemedel använts vid behandling av hepatit C: peginterferoner och interferoner. Dessa används ofta i kombination, men kan ge allvarliga biverkningar, bland annat påverkan på blodsockernivån som kan bidra till diabetes.
Det är värt att notera att modernare behandlingsformer, så kallade direktverkande antivirala läkemedel (DAA), idag ger botningsgrad på över 95 procent med kortare behandlingstid och färre biverkningar. Kontakta alltid läkare för aktuell behandlingsinformation.
Smitta med hepatit C-virus kan förebyggas genom att undvika beteenden som kan leda till exponering för viruset. Använd skyddsutrustning om ditt arbete innebär kontakt med blod, och var extra noggrann med skydd vid sexuella aktiviteter.
Hepatit C är en allvarlig sjukdom som över tid kan utvecklas till mer allvarliga tillstånd. Enligt CDC har kronisk hepatit C diagnostiserats hos nästan 3,2 miljoner personer enbart i USA, och ungefär 8 000 till 10 000 personer per år dör av leversjukdom orsakad av hepatit C.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online