Hepatit är ett samlingsbegrepp för en rad olika sjukdomar som orsakar inflammation i levern. Hepatit C smittar och sprids via blodkontakt med en person som bär på HCV-viruset. Vem som helst kan drabbas av hepatit C, men personer som ofta kommer i kontakt med andras blod – exempelvis personer som injicerar droger – löper betydligt större risk att smittas.
Hepatit C visar sig antingen som en akut eller en kronisk sjukdom. Vilka behandlingsmöjligheter som finns beror på vilken form av sjukdomen du har drabbats av samt hur stor skada viruset redan har orsakat din lever.
Akut hepatit C är oftast den första fasen av sjukdomen, men det händer att personer går runt med infektionen utan att veta om det. Den akuta fasen är kortvarig, men viruset stannar ofta kvar i kroppen även efter att de första symtomen har lagt sig. På så sätt kan akut hepatit C gradvis utvecklas till kronisk hepatit C.
Den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC rekommenderar idag inga specifika läkemedel vid akut hepatit C. Istället är råden att dricka gott om vätska, vila ordentligt och äta en hälsosam, näringsrik kost medan kroppen bekämpar infektionen.
Om akut hepatit C övergår i ett kroniskt stadium kan läkaren välja mellan flera olika behandlingsvägar. En intensiv behandling sätts vanligen in hos patienter som redan har fått märkbara leverskador, som har viruset aktivt i blodet eller vars blodprover visar förhöjda nivåer av leverenzymet alaninaminotransferas (ALT).
Har levern redan tagit omfattande skada är en transplantation det enda botemedlet. Operationen är stor och innebär att kirurgen ersätter den sjuka levern med en frisk hel lever eller en del av en donerad lever. Eftersom den donerade levern måste matcha patientens blodtyp hamnar patienterna på en väntelista tills en lämplig givare hittas. Efter en levertransplantation behöver du medicinera resten av livet för att kroppen inte ska stöta bort det nya organet.
Har din kroniska hepatit C ännu inte orsakat några större leverskador kan du ha god nytta av läkemedel som hjälper kroppen att eliminera viruset ur blodet. Vid traditionell behandling ges en veckovis injektion av peglerat interferon alfa, som du oftast tar själv, i kombination med det antivirala läkemedlet ribavirin två gånger per dag. Behandlingen pågår i 24 eller 48 veckor beroende på vilken genotyp av viruset du har.
Modernt alternativ: Under senare år har så kallade direktverkande antivirala läkemedel (DAA) revolutionerat vården av hepatit C. Dessa tablettbehandlingar botar över 90–95 procent av alla patienter, ger betydligt färre biverkningar och kräver ofta endast åtta till tolv veckors behandling. Diskutera alltid med din läkare vilken behandling som passar bäst för just din situation.
Enligt statistik från CDC behöver 15 till 25 procent av alla med HCV ingen behandling alls. Hos denna grupp lyckas kroppen själv bekämpa viruset utan medicinsk hjälp. Att helt enkelt "vänta och se" är dock ingen rekommenderad strategi på egen hand – läkaren följer istället regelbundet upp din leverfunktion med blodprov för att övervaka sjukdomens utveckling. Detta upplägg kallas aktiv uppföljning, eller "watchful waiting". Så länge levern fungerar normalt och din läkare bedömer att risken är låg med tanke på din allmänna hälsa och ålder behöver du alltså inte behandla HCV aktivt med läkemedel.
Oavsett vilket stadium av hepatit C du befinner dig i är det viktigt att söka vård och få en korrekt diagnos. Ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto större är chanserna att undvika bestående leverskador. Kontakta din vårdcentral om du misstänker att du har utsatts för smitta eller om du får symtom som ihållande trötthet, gulsot eller buksmärta.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online