Autoimmun hepatit (AIH) är en kronisk leversjukdom som skiljer sig markant från andra former av hepatit, exempelvis de virala formerna (hepatit A, B och C) samt alkoholrelaterad hepatit. Nedan går vi igenom de viktigaste skillnaderna när det gäller orsak, diagnos, behandling och prognos.
AIH kännetecknas av en autoimmun reaktion, där kroppens eget immunsystem felaktigt angriper leverns celler (hepatocyter). Detta immunmedierade anfall orsakar inflammation och skador som leder till nedsatt leverfunktion. Till skillnad från viral hepatit eller alkoholhepatit beror AIH alltså varken på en infektion eller på alkoholkonsumtion.
Vid AIH finns ofta specifika autoantikroppar i blodet, vilket spelar en viktig roll vid diagnostiken. De vanligaste är:
Förekomsten av dessa antikroppar tyder på att en autoimmun process riktar sig mot levern.
En leverbiopsi är ett centralt diagnostiskt verktyg vid misstanke om AIH. Undersökningen visar typiska histologiska fynd, bland annat så kallad gränshepatit (interface hepatitis), det vill säga inflammation i övergången mellan leverceller och gallvägar. En infiltration av immunceller, framför allt lymfocyter och plasmaceller, ses också ofta i levervävnaden hos patienter med AIH.
Behandlingen av AIH skiljer sig väsentligt från behandlingen av andra hepatitformer. Målet är att dämpa det onormala immunsvaret och minska inflammationen i levern. Det görs oftast med immunsupprimerande läkemedel som kortisonpreparat (till exempel prednison) och azatioprin. I vissa fall kan även andra immundämpande läkemedel, som mykofenolatmofetil eller takrolimus, komma till användning.
Förloppet varierar mellan olika patienter. Vissa kan insjukna akut, i värsta fall med fulminant leversvikt som kräver omedelbar medicinsk intervention. Med rätt immunsupprimerande behandling uppnår dock många patienter långvarig remission och god sjukdomskontroll. Vid svår, bestående leverskada eller utebliven behandlingseffekt kan levertransplantation bli aktuell.
AIH har en annorlunda epidemiologisk profil än andra hepatittyper. Sjukdomen drabbar kvinnor oftare än män och debuterar ofta i unga vuxenåldern. Både genetiska faktorer och miljöbetingade utlösare tros spela en roll vid sjukdomsutvecklingen, men de exakta orsakerna är ännu inte helt kartlagda.
Till skillnad från virus- eller alkoholorsakad leverinflammation är autoimmun hepatit en sjukdom där immunsystemet självt angriper levern. Kombinationen av autoantikroppar i blodet, typiska biopsifynd och god respons på immunsupprimerande behandling gör att AIH kan skiljas från andra hepatitformer – och med tidig behandling är prognosen ofta god.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online