Vilka är symtomen på hepatit D? En komplett guide

Vad är hepatit D?

Hepatit D är en leverinfektion som orsakas av hepatit D-viruset (HDV). HDV är ett så kallat defekt virus som inte kan föröka sig på egen hand – det kräver hepatit B-viruset (HBV) för att kunna replikera. Det innebär att endast personer som redan bär på HBV kan drabbas av hepatit D.

HDV kan orsaka både akut och kronisk hepatit, och infektionen anses vara den allvarligaste formen av viral hepatit. Utan behandling kan den leda till snabb försämring av leverfunktionen, levercirros och i värsta fall leversvikt.

Akut hepatit D

Symtomen på akut hepatit D liknar till stor del dem vid akut hepatit B. Infektionen kan debutera plötsligt och symtomen kan variera från lindriga till svåra. Vanliga tecken inkluderar:

• Trötthet och energilöshet
• Illamående och kräkningar
• Buksmärta, särskilt i övre högra delen av buken
• Mörk urin
• Ljus eller lerfärgad avföring
• Ledvärk och muskelvärk
• Feber och frossa
• Gulsot (gulfärgning av hud och ögonvitor)

Kronisk hepatit D

Kronisk hepatit D kan utvecklas hos personer som haft en akut infektion och som fortsätter att bära på HDV över tid. Symtomen kan vara lindriga under långa perioder, men sjukdomen driver ofta på en snabbare skada av levern än enbart hepatit B. Vanliga symtom inkluderar:

• Bestående trötthet
• Illamående och kräkningar
• Buksmärta
• Mörk urin och ljus avföring
• Ledvärk, feber och frossa
• Tecken på leverskador
• Levercirros
• Leversvikt

Eftersom kronisk hepatit D ofta ger få tydliga symtom i ett tidigt skede är regelbundna leverprover viktiga för personer som lever med hepatit B.

Behandling av hepatit D

Det finns idag ingen botande behandling för hepatit D, men flera alternativ kan bromsa sjukdomens progression och förebygga komplikationer:

• Interferon alfa: Kan hjälpa till att hämma HDV:s replikation och förbättra leverfunktionen.
• Peglerat interferon alfa: En långverkande form av interferon alfa som ofta anses mer effektiv än standardpreparatet och ges som veckovisa injektioner.
• Ribavirin: Kan användas i kombination för att minska mängden HDV i blodet.
• Levertransplantation: Kan bli nödvändig vid svåra leverskador eller utvecklad leversvikt.

Nya antivirala läkemedel, exempelvis bulevirtid, har godkänts i flera länder och visar god effekt mot HDV. Behandling bör alltid ske i samråd med en specialist i infektions- eller leversjukdomar.

Förebyggande av hepatit D

Det mest effektiva sättet att skydda sig mot hepatit D är att undvika hepatit B-infektion, eftersom HDV inte kan spridas utan HBV. HBV överförs via blod och kroppsvätskor. Du kan skydda dig genom att:

• Vaccinera dig mot hepatit B – vaccinet skyddar även mot hepatit D
• Undvika kontakt med andras blod och kroppsvätskor
• Använda kondom vid samlag
• Aldrig dela sprutor, kanyler eller personliga föremål som tandborstar och rakhyvlar
• Testa dig för HBV om du tillhör en riskgrupp eller misstänker exponering

Tidig diagnos och vaccination är nyckeln till att förebygga både hepatit B och hepatit D. Kontakta vården om du har frågor om din smittrisk eller behöver testa dig.