Hepatit C orsakas av hepatitis C-virus (HCV) – ett litet, höljat, positivt enkelsträngat RNA-virus i Flaviviridae-familjen, genus Hepacivirus.
Vesentliga virologiska egenskaper
- Hög mutationshastighet: RNA-beroende RNA-polymeras saknar korrekturläsning → kvasispeciessvärm → immunundvikande och vaccinutmaningar.
- 7 huvudgenotyper (1–7), 67+ undertyper: Geografisk variation; genotyp guidar behandlingsvaraktighet och regimentsval.
- Hepatotropism: Replikerar primärt i hepatocyter via CD81, SR-BI, claudin-1, och occludin-receptorer.
Sjukdomsbörda
- ~58 miljoner kroniska infektioner globalt (WHO 2024).
- Ledande orsak till cirros, hepatocellulär cancer (HCC), och levertransplantation.
- Ofta asymptomatisk i decennier – "tyst epidemi".
Modern behandling
Direktverkande antivirala (DAA) (t.ex. sofosbuvir/velpatasvir, glekaprevir/pibrentasvir) uppnår >95% bot (SVR12) på 8–12 veckor, är pangeno typiska, och väl tolererade. WHO mål: eliminering 2030.
Inget vaccin ännu. Prevention: skadereduktion, blodsäkerhet, infektionskontroll.
