Herpes är en sjukdom som orsakas av herpes simplexvirus. Det finns två huvudsakliga former av sjukdomen, beroende på vilket virus som ligger bakom infektionen. Herpes simplexvirus 1 (HSV-1) orsakar vanligtvis munherpes, medan herpes simplexvirus 2 (HSV-2) orsakar genital herpes. I den här artikeln går vi igenom hur de båda formerna diagnostiseras och vilka testmetoder som används.
Munherpes identifieras oftast kliniskt, det vill säga utifrån hur såren ser ut. Typiskt är ytliga sår i munhålan, som ibland åtföljs av akut tandköttsinflammation (gingivit). En erfaren läkare kan ofta ställa diagnosen enbart genom att beskriva symtomen och undersöka munnen.
Munherpes kan skiljas från liknande besvär genom hur såren utvecklas i ett tidigt skede. Herpessår går till exempel igenom ett blåsigt (vesikulärt) stadium, vilket vanliga munblår och aftösa sår inte gör. Detta gör att läkaren kan skilja herpes från andra munsjukdomar med liknande utseende.
Genital herpes är svårare att diagnostisera, eftersom infektionen inte alltid ger klassiska symtom. Diagnosen ställs därför ofta genom att utesluta andra tillstånd som kan likna herpes, exempelvis atopiskt eksem, lavar (lichen planus) och uretrit (urinrörsinflammation).
Laboratorietester utförs vanligtvis endast när det behövs för att bekräfta en osäker diagnos. De vanligaste metoderna är:
Serologiska tester, som mäter antikroppar i blodet, är sällan till nytta för att diagnostisera en enskild infektion. Orsaken är att antikropparna mot HSV-1 och HSV-2 delvis är desamma vid såväl genitala som orala infektioner. Blodproverna är dock värdefulla inom epidemiologisk forskning, där de används för att uppskatta hur vanliga herpesinfektionerna är i befolkningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online