Behandling av genital herpes (HSV-2): läkemedel och behandlingsstrategier

Enligt American Social Health Association (ASHA) har tre läkemedel godkänts av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för behandling av genital herpes (HSV-2). Utöver läkemedelsbehandling finns även två olika behandlingsstrategier att välja mellan: episodisk behandling och suppressiv (undertryckande) behandling.

Behandlingens mål

Det finns i dag ingen bot mot genital herpes, men behandlingen är ändå värdefull. Mayo Clinic har sammanfattat flera viktiga mål med behandlingen:

• Snabbare lindring av symtomen vid ett första utbrott
• Kortare varaktighet, lägre svårighetsgrad och färre återkommande utbrott
• Minskad risk att smitta sexuella partner – något som suppressiv terapi kan bidra till, enligt Centers for Disease Control (CDC)

Acyklovir

Acyklovir är det äldsta läkemedlet mot genital herpes och finns både i tablettform och som lokal behandling. Det har visats vara säkert för daglig användning. Acyklovir är ett antiviralt läkemedel som också används mot andra tillstånd med herpetiska symtom, exempelvis bältros och vattkoppor. Enligt RxList är vanliga biverkningar illamående, kräkningar och diarré.

Valacyklovir

Den verksamma substansen i valacyklovir är acyklovir. Enligt ASHA tas valacyklovir upp effektivare av kroppen, vilket innebär att läkemedlet inte behöver tas lika ofta som acyklovir. RxList anger huvudvärk och illamående som biverkningar. Hos personer med försvagat immunförsvar, till exempel på grund av hiv-infektion, kan ytterligare biverkningar förekomma.

Famciklovir

Famciklovir omvandlas i kroppen till penciklovir, som hindrar HSV-2-viruset från att föröka sig. Precis som valacyklovir kan famciklovir tas mer sällan än acyklovir, enligt ASHA. RxList rapporterar biverkningar som nässelutslag (urticaria), hallucinationer och förvirring, men dessa biverkningar är inte lika väldokumenterade som hos de övriga behandlingsalternativen.

Episodisk behandling

Vid episodisk behandling tar man antivirala läkemedel endast i samband med utbrott. Behandlingen bör enligt ASHA påbörjas under prodromstadiet – det vill säga när man känner att ett utbrott är på väg – och fortsätta i flera dagar därefter. Detta kan begränsa utbrottets längd och svårighetsgrad. Om medicineringen inte startas under prodromstadiet kan effekten bli liten.

Suppressiv behandling

Suppressiv behandling innebär att man tar antivirala läkemedel dagligen. Detta kan förebygga eller minska längden, svårighetsgraden och frekvensen av framtida utbrott. Mayo Clinic rekommenderar denna strategi för personer som har fem eller fler utbrott per år. Både CDC och ASHA uppger att suppressiv terapi dessutom sänker risken att överföra viruset till sin partner även när inga symtom finns.