AIDS (förvärvat immunbristsyndrom) orsakas av hiv-viruset, som angriper kroppens förmåga att bekämpa sjukdomar. När immunförsvaret försvagats blir kroppen mer mottaglig för en rad olika infektioner och sjukdomar. Risken ökar bland annat för cancer och svårigheter att stå emot lunginflammation. Forskning har dessutom visat att viruset också kan angripa hjärnan på flera olika sätt.
En studie genomförd av UCLA/University of Pittsburgh visade att aidsviruset angriper de delar av hjärnan som styr motorik, språk och sinnesfunktioner. Till följd av vävnadsförlusten börjar en smittad person uppvisa symtom som nedsatt motorisk koordination och långsammare reflexer. Studien noterade en vävnadsförlust på hela 15 procent. I takt med att sjukdomen fortskrider kan förlusten leda till allvarligare tillstånd, exempelvis Alzheimers sjukdom eller demens.
Enligt en rapport i The New England Journal of Medicine kan hiv-viruset tränga in i hjärnan och ligga i bakhåll. Normalt skydds hjärnan av en naturlig barriär – den så kallade blod-hjärn-barriären – som förhindrar att sjukdomar når fram. Virusets infekterade celler producerar dock kväveoxid, vilket gör att barriären kan trängas igenom och viruset tar sig in i hjärnan. Detta kan i sin tur skapa en rad nya problem, exempelvis hjärnhinneinflammation (meningit), som angriper hjärnans hinnor.
Personer med aids löper större risk att utveckla hjärninflammation, så kallad encefalit. Den kan orsakas av toxoplasmos, en infektion som överförs via en parasit. När toxoplasmos leder till encefalit blir hjärnan infekterad och inflamerad. Detta kan ge upphov till många symtom, såsom hallucinationer, synstörningar, förlamning och muskelförtvining – och i sällsynta fall dödsfall.
Cirka en av tre personer med aids utvecklar demens, enligt National Institute of Neurological Disorders and Stroke. Allteftersom sjukdomen framskrider försämras hjärnans funktionsförmåga. De mentala kapaciteten minskar snabbt, och även beteendet förändras ofta – med symtom som humörsvängningar och irritabilitet.
Aids kan generellt sett orsaka förvirring, glömska, depression, ångest och andra neurologiska komplikationer. Även om dessa besvär ofta kan behandlas med mediciner finns ett viktigt undantag: hjärnan verkar delvis okänslig för de läkemedel som tagits fram för att bekämpa viruset. Ingen mängd medicinering kan bromsa vävnadsförlusten, eftersom läkemedel inte alltid lyckas tränga igenom blod-hjärn-barriären.
Forskare hoppas kunna utveckla en medicin som förhindrar att viruset infekterar hjärnan. Ett möjligt sätt vore att skapa ett läkemedel som stoppar viruset redan vid blod-hjärn-barriären. Lyckas man utveckla en sådan behandling skulle onormala förändringar i hjärnan kunna förebyggas – och patienternas livskvalitet kunna förlängas betydligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online