Kan man få hiv av att hantera ett blodförorenat föremål?

Att hantera ett föremål som är förorenat med blod innebär inte automatiskt att man riskerar att smittas av hiv. Smittorisken beror på flera olika faktorer, bland annat typen av föremål, hur kontakten sker, hur färskt blodet är och personens virusnivå. Här går vi igenom vad som avgör om smitta kan ske – och vad du bör göra om du misstänker att du har utsatts.

Vilka faktorer påverkar smittorisken?

1. Typ av föremål

Risken är större om föremålet innehåller en stor mängd färskt, synligt blod. Kanyler, sprutor och andra vassa instrument som kan ge sår eller stickskador utgör en betydligt större risk jämfört med ytor som bara kommit i kontakt med små mängder torkat blod.

2. Typ av kontakt

Smittorisken ökar om blodet kommer i kontakt med ett öppet sår, slemhinnor (i exempelvis munnen, näsan eller ögonen) eller skadad hud. Vanlig kontakt med oskadad hud, som att röra vid en förorenad yta, överför i regel inte hiv.

3. Tidpunkt

Risken är högre om kontakten sker kort tid efter att blodet lämnat kroppen. Hiv-viruset överlever sällan länge utanför kroppen, särskilt när det utsätts för luft, värme eller desinfektionsmedel.

4. Virusmängd

Risken är större om personen vars blod det gäller har en hög virusmängd, så kallad viral load – alltså mängden hiv-virus som finns i blodet. Personer med obehandlad eller dåligt kontrollerad hiv-infektion kan ha högre virusnivåer och därmed utgöra en större smittorisk.

5. Förebyggande åtgärder

Rätt försiktighetsåtgärder minskar risken kraftigt. Använd handskar vid kontakt med blod, kassera vassa föremål i lämpliga behållare och undvik att röra vid ögon, näsa eller mun med händer som kan vara förorenade.

Hur smittar hiv egentligen?

Det är viktigt att komma ihåg att hiv inte smittar genom vanlig social kontakt, som handslag, kramar eller att dela bestick och glas. Sådan smitta är extremt ovanlig. Smitta sker i stället via specifika högriskbeteenden, till exempel:

• Oskyddat sex med en person som har hiv
• Delning av kanyler eller annan drogutrustning
• Kontakt med kontaminerat blod eller blodprodukter

Vad ska du göra vid misstänkt exponering?

Om du är orolig eller tror att du kan ha utsatts för hiv är det viktigt att söka medicinsk rådgivning snarast, exempelvis via vårdcentralen, en infektionsklinik eller akutmottagningen. Vid misstänkt exponering finns postexpositionsprofylax (PEP) – en medicinbehandling som kan förhindra att en hiv-infektion utvecklas.

För att PEP ska ha god effekt måste behandlingen påbörjas inom 72 timmar efter den möjliga exponeringen, helst så snart som möjligt. Behandlingen pågår vanligtvis i ungefär en månad och följs upp med hiv-tester under en längre period.