En hjärtinfarkt uppstår när en del av hjärtmuskeln blockeras till följd av en blodpropp. Blodflödet till hjärtat störs, och hjärtat kan då drabbas av allvarliga skador. En hjärtinfarkt kan vara dödlig om inte omedelbar vård ges. Ju tidigare behandlingen påbörjas efter att symtomen upptäckts, desto mindre blir skadorna på hjärtat – och desto bättre är överlevnadschanserna.
Symtom på hjärtinfarkt kan vara tryck eller smärta i bröstet, illamående och kräkningar samt smärta som strålar ut i käken, axeln, armen eller ryggen. Misstänker du att du eller någon i din närhet drabbas av en hjärtinfarkt ska du omedelbart larma ambulans via 112. Ta en acetylsalicylsyra (aspirin) om den finns tillgänglig – den hjälper till att förhindra att fler blodproppar bildas i artärerna. Har du nitroglycerin utskrivet sedan tidigare hjärtproblem tar du det enligt ordination. Ser du någon annan som drabbas ska du larma hjälp direkt. Förlorar personen medvetandet ska du påbörja hjärt-lungräddning.
Befinner du dig nära en medvetslös person och kan utföra HLR påbörjar du mun-till-mun-andning och bröstkompressioner omedelbart. Kan du däremot inte hela proceduren, hoppa över mun-till-mun-andningen. Mayo Clinic rekommenderar i sådana fall enbart bröstkompressioner, i en takt av cirka 100 kompressioner per minute. Är du osäker på hur bröstkompressioner utförs på rätt sätt kan du gå en kurs – i Sverige erbjuds exempelvis utbildning av Hjärt-Lungfonden och flera andra aktörer, ofta med steg-för-steg-instruktioner.
När du kommer till akutmottagningen och diagnosen hjärtinfarkt har ställts sätts läkemedelsbehandling in. Kommer du dit inom en timme efter insjuknandet får du vanligtvis trombolytika – läkemedel som löser upp de blodproppar som blockerar hjärtats kranskärl. Trombolytika är effektivt för att förhindra ytterligare skador på hjärtat när det ges tidigt efter infarkten. Andra läkemedel som kan ges är smärtlindring, betablockerare (som sänker hjärtfrekvensen och blodtrycket), heparin (ett blodförtunnande medel) samt så kallade superaspiriner, exempelvis klopidogrel (Plavix).
En ballongvidgning (angioplastik) kan utföras för att öppna förträngda eller tilltäppta kranskärl. Vid ingreppet förs en kateter med en liten ballong fram till det blockerade kärlet, där ballongen blåses upp så att kärlet vidgas och blodflödet återställs. Kraftigt förträngda kärl behandlas ibland med ett stent – ett starkt och slitstarkt nätliknande material som håller kärlet öppet. Enligt National Heart, Lung and Blood Institute kan stent dessutom beläggas med ett läkemedel som minskar risken för att kärlet täpps till igen i framtiden.
En kranskärlsbypass-operation kan genomföras antingen direkt efter en hjärtinfarkt eller efter att patienten hunnit återhämta sig. Vid operationen används vener eller artärer från andra delar av kroppen, som sys fast så att de leder blodet förbi de förträngda eller tilltäppta kärlen. På så sätt återställs blodflödet till hjärtmuskeln.
Sammanfattningsvis handlar god prognos vid hjärtinfarkt framför allt om tid: känna igen symtomen, larma 112 omedelbart och låta vården sätta in rätt behandling så snabbt som möjligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online