Diastolisk dysfunction innebär att hjärtat förlorar förmågan att slappna av normalt mellan sammandragningarna. Konsekvensen blir hjärtsvikt – att hjärtat inte längre klarar av att pumpa ut blodet ur organet på ett effektivt sätt. Kolesterol bildas dels av kroppen själv, dels tas det upp via kosten. Statiner är läkemedel som ordineras för att kontrollera kolesterolnivåerna i kroppen. Nyare vetenskaplig forskning tyder dock på att dessa läkemedel även kan ha en plats i behandlingen av diastolisk dysfunction.
Hjärtsvikt är ett tillstånd där hjärtat förlorar sin förmåga att pumpa blod effektivt. Enligt Merck Manual kännetecknas tillståndet av kongestion i lungor och vener till följd av blodstas. Hjärtat består av fyra rum: två kammare (ventriklar) som pumpar ut blodet ur hjärtat och två förmak som samlar upp blodet tillbaka till hjärtat. Hjärtat delas dessutom in i en höger och en vänster halva. Det finns två huvudtyper av hjärtsvikt: systolisk och diastolisk.
Hjärtsvikt förväxlas ofta med hjärtstillestånd. Ett hjärtstillestånd är en plötslig händelse där hjärtat slutar fungera helt – ett livshotande tillstånd som kräver omedelbar akutvård. Vid hjärtsvikt däremot tappar organet gradvis sin pumpförmåga över tid.
Båda formerna har sina egna kliniska drag. Enligt Merck Manual beror systolisk dysfunction på nedsatt pumpförmåga: hjärtat kan inte tömmas fullständigt under sammandragningen, vilket direkt leder till lungstas. Vid diastolisk dysfunction slappnar hjärtat istället onormalt av och fyllningen av hjärtat försämras. Detta ger upphov till lungkongestion samt vätskeansamling (ödem) i de nedre extremiteterna.
Den vanligaste orsaken till diastolisk dysfunction är obehandlat högt blodtryck. Obehandlad diabetes kan också leda till en onormal avslappning av hjärtmuskeln.
Behandlingen fokuserar främst på blodtryckskontroll med blodtryckssänkande läkemedel, oftast vätskedrivande medel (diuretika), ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare. Livsstilsförändringar mot en hälsosammare vardag spelar dessutom en viktig roll. För personer med diabetes är målet god blodsockerkontroll genom medicinering i kombination med förändrade levnadsvanor.
Enligt Medline Plus är statiner läkemedel som är utformade för att sänka kolesterolnivåerna i blodet. De används när kost- och livsstilsförändringar inte räcker till, även om behandlingen kan påbörjas när som helst under vårdtiden. Läkemedlet rekommenderas inte för gravida kvinnor eller personer med nedsatt leverfunktion. Den vanligaste biverkningen är muskelvärk, som aldrig ska tas lätt på eftersom den kan vara ett tecken på rabdomyolys – ett allvarligt muskelsönderfall som kan skada njurarna.
Patienter med diastolisk dysfunction har ofta, förutom högt blodtryck och diabetes, även förhöjda kolesterolvärden. De flesta kan därför dra nytta av statiner som en del av behandlingen. Forskning har visat tydliga fördelar: Faramarz och hans forskargrupp vid Cedars-Sinai Medical Center i Los Angeles, Kalifornien, fann år 2009 en "förbättrad överlevnad hos patienter med diastolisk hjärtsvikt". Fukuta vid Wake Forest University School of Medicine hade tidigare, år 2005, kommit fram till samma slutsats.
Därtill konstaterade Strazzullo m.fl. vid University of London: "Sammanfattningsvis har statinbehandling en relativt liten men statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull effekt på blodtrycket."
Statiner verkar alltså ha en roll i behandlingen av diastolisk dysfunction. Mer djupgående forskning krävs dock innan läkemedlet kan betraktas som en hörnsten i behandlingen av tillståndet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online