Bukaortaaneurysm (AAA): orsaker, symtom, diagnos och behandling

Bukaortaaneurysm, ofta förkortat AAA, är en utbuktning av bukaortan som uppstår till följd av en progressiv försvagning av kärlväggen. Aortan är kroppens största blodkärl och transporterar syresatt blod från hjärtat till alla delar av kroppen. Eftersom kärlväggen successivt förlorar sin styrka kan aortan vidgas och bilda ett aneurysm – ett tillstånd som i värsta fall kan bli livshotande om det inte upptäcks i tid.

Orsaker

AAA orsakas framför allt av nedbrytning av de viktiga proteinerna elastin och kollagen i aortaväggen. Dessa proteiner är ansvariga för kärlväggens styrka och elasticitet. När de gradvis bryts ner förlorar aortan sin spänst, vilket gör att kärlväggen börjar bukta utåt under blodtryckets tryck.

Riskfaktorer

Eftersom kollagen och elastin naturligt försämras med åldern löper äldre personer – särskilt de över 60 år – en betydligt högre risk att utveckla AAA. Övriga riskfaktorer inkluderar:

• Rökning – den starkaste påverkbara riskfaktorn
• Familjehistoria av bukaortaaneurysm
• Hjärtsjukdom eller perifer kärlsjukdom
• Högt blodtryck (hypertoni)
• Manligt kön – män drabbas flera gånger oftare än kvinnor

Symtom

Ett bukaortaaneurysm växer ofta långsamt och utan tydliga symtom, vilket gör att många inte vet att de har det. När symtom förekommer kan de innefatta:

• Värk i buken, ryggen eller sidan
• Köldkänsla, domningar eller stickningar i händer och fötter
• En pulserande känsla i magen

Om aneurysmet brister uppkommer plötsliga, svåra smrtor i buk eller rygg tillsammans med tecken på chock – detta är ett akut medicinskt nödläge som kräver omedelbar vård.

Diagnos

AAA upptäcks vanligtvis med ultraljud eller datortomografi (CT). I många fall hittas aneurysmet av en slump, när patienten undersöks av helt andra skäl. I Sverige erbjuds dessutom screening med ultraljud till alla män vid 65 års ålder, eftersom tidig upptäckt kraftigt minskar risken för bristning.

Behandling

Aneurysm med en diameter på över cirka sex centimeter – ungefär storleken av en citron – kräver normalt behandling, eftersom risken för bristning då ökar markant. Behandlingen utförs kirurgiskt genom att ett syntetiskt transplantat av dacron eller teflon sys fast i det sjuka området för att förstärka kärlväggen. Vid mindre ingrepp kan även en endovaskulär metod (EVAR) användas, där ett stentgraft förs in via ett kateter i ljuskskärlen.

Bukaortaaneurysm är i regel lätt att bota när det upptäcks i tid, och både öppen kirurgi och endovaskulär behandling anses vara säkra och effektiva metoder.