Aortan är kroppens största blodkärl och leder syrerikt blod från hjärtats vänster kammare ut till resten av kroppen. När hjärtklaffen som reglerar detta blodflöde inte fungerar som den ska – ett tillstånd som kallas aortaklaffstenos – begränsas en av hjärtats viktigaste uppgifter.
Klaffsjukdom innebär att en eller flera av hjärtats fyra klaffar inte kan reglera blodflödet genom hjärtmuskeln på rätt sätt. De fyra klaffarna är aortaklaffen, mitralisklaffen, trikuspidalklaffen och pulmonalisklaffen. Stenos uppstår när en klaff inte kan öppnas helt, vilket gör att blodet får svårt att passera.
Enligt U.S. National Library of Medicine flyter blodet från hjärtats nedre kammare genom aortaklaffen ut i aortan när det lämnar hjärtat. Vid aortastenos öppnas inte aortaklaffen helt, vilket innebär att kroppen inte får tillräckligt med blod och syre. Hjärtat måste då arbeta hårdare för att pumpa blod genom den förträngda klaffen, vilket med tiden kan leda till att hjärtmuskeln försvagas.
Symtomen märks ofta inte förrän sjukdomen har gått relativt långt. Vanliga tecken är andnöd, bröstsmärta, yrsel eller svimningsanfall, svaghet och hjärtklappning – det vill säga att man själv känner hjärtslagen. Besvären uppträder ofta i samband med fysisk ansträngning.
Aortaklaffstenos kan vara en medfödd hjärtdefekt som finns vid födseln, eller utvecklas gradvis med åldern i takt med att klaffen kalcifieras. Diagnosen ställs ofta tidigt när läkaren med stetoskop hör ett karakteristiskt "klickande" ljud eller ett blåsljud, eller känner en svag vibration när handen läggs över hjärtat.
För att bekräfta diagnosen aortastenos används i första hand icke-invasiva undersökningar som elektrokardiogram (EKG), lungröntgen och ekokardiografi, ett ultraljud av hjärtat. Ekokardiografi är den viktigaste undersökningen eftersom den visar klaffens öppningsyta och hur väl hjärtat fungerar. Om dessa undersökningar inte räcker för att fastställa diagnosen kan en invasiv metod som hjärtkateterisering användas, där en tunn slang förs in i hjärtats kärl för att mäta tryckskillnader över klaffen.
Behandlingen anpassas efter hur allvarlig stenosen är. Lättare grader följs med regelbundna kontroller hos läkare, medan svår stenos ofta kräver klaffkirurgi – antingen öppen hjärtkirurgi med klaffbyte eller en kateterbaserad aortaklaffimplantation (TAVI). Vid symtom som svimning, kraftig andnöd eller bröstsmärta bör man söka vård omgående.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online