Medicinsk behandling av kranskärlssjukdom – så hjälper vården ditt hjärta

Läkare som misstänker kranskärlssjukdom hos sina patienter satsar på tre huvudspår: livsstilsförändringar, läkemedelsbehandling och i vissa fall kirurgi. Målet är alltid detsamma – att återställa blod- och syreflödet till hjärtat och förhindra allvarliga komplikationer som hjärtinfarkt.

Vad är kranskärlssjukdom?

Kranskärlssjukdom är den vanligaste dödsorsaken både i USA och globalt. Tillståndet kallas även koronar artärsjukdom (CAD) och orsakas av ateroskleros, det vill säga åderförkalkning. Vid ateroskleros byggs plack av fett, kolesterol och andra ämnen upp på kärlväggarna, vilket gör att kransartärerna smalnar av och försörjer hjärtmuskeln med allt mindre blod och syre.

Diagnostik – första steget mot rätt behandling

Den medicinska vården inleds alltid med en noggrann utredning. Beroende på symtombild och riskprofil kan läkaren beställa flera olika undersökningar:

• EKG – registrerar hjärtats elektriska aktivitet
• Ekokardiografi – ultraljud som visar hur hjärtat pumpar
• Arbetsprov (belastningstest) – utvärderar hjärtat under fysisk ansträngning
• Blodprover – kan bland annat påvisa skador på hjärtmuskelceller
• Kranskärlsröntgen (angiografi) och kateterisering – visar var kärlen är förträngda
• Datortomografi (CT) eller magnetkamera (MR) – ger detaljerade bilder av hjärtat och kransartärerna

Förebyggande åtgärder gör störst skillnad

Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC är högt kolesterol, högt blodtryck, fetma, diabetes, tobaksrökning och passiv rökning de viktigaste riskfaktorerna för hjärtsjukdom. Det innebär att varje patient har stor möjlighet att själv påverka sin prognos:

• Öka den dagliga fysiska aktiviteten, exempelvis genom promenader eller cykling
• Undvik mat rik på mättat fett, kolesterol och salt
• Sluta röka och undvik exponering för tobaksrök
• Håll vikten, blodtrycket och blodsockret under kontroll

Läkemedel som används vid kranskärlssjukdom

När livsstilsförändringar inte räcker till finns flera effektiva läkemedelsgrupper:

• ACE-hämmare – sänker blodtrycket och minskar belastningen på hjärtat
• Trombocythämmare, exempelvis acetylsalicylsyra – gör blodet mindre benäget att koagulera och minskar risken för blodproppar
• Betablockerare – får artärerna att slappna av och sänker hjärtfrekvensen
• Statiner – sänker kolesterolhalten i blodet och bromsar åderförkalkningen

Kirurgiska ingrepp när läkemedel inte räcker

Om de första behandlingsinsatserna inte ger tillräcklig effekt kan mer avancerade procedurer bli aktuella, såsom ballongvidgning (angioplasti), stentplacering eller kranskärlsbypass-operation.

"Ballongvidgning kan förbättra blodflödet till hjärtat, lindra bröstsmärta och möjligen förebygga en hjärtinfarkt", skriver den amerikanska lung-, hjärt- och blodinstitutet NHLBI. "Ibland placeras ett litet nätformat rör, en stent, i artären för att hålla den öppen."

Vid en bypass-operation tas ett friskt blodkärl från benet, armen eller bröstkorgen och används för att leda blodet förbi den förträngda delen av kransartären. Valet mellan ballongvidgning och bypass beror på hur omfattande kärlsjukdomen är samt patientens övergripande hälsotillstånd.