Kranskärlssjukdom är en av de vanligaste dödsorsakerna bland kvinnor, ändå förbises symtomen ofta. Även om kvinnor kan uppleva klassiska tecken som bröstsmärta, smärta i armen, andnöd samt matsmältningsbesvär eller halsbränna, är det betydligt vanligare att de drabbas av ovanlig trötthet eller sömnstörningar. Behandlingen skiljer sig dessutom åt mellan könen – kvinnor svarar bättre på trombolytika, medan ballongvidgning är effektivare hos män.
Kranskärlssjukdom, även kallad kranskärlsförkalkning eller ateroskleros i kranskärlen, är den vanligaste formen av hjärtsjukdom hos både män och kvinnor. Sjukdomen uppstår när plack bildas på insidan av de artärer som försörjer hjärtat med blod och syre. Placket förtränger kärlen och begränsar blodflödet till hjärtat, vilket kan leda till kärlkramp och hjärtinfarkt. Med tiden försvagas hjärtmuskeln och kan till slut svikta.
Även om alla former av hjärtsjukdom är underdiagnostiserade hos kvinnor dör fler kvinnor av kranskärlssjukdom än av cancer, KOL, Alzheimers sjukdom, diabetes och trafikolyckor tillsammans.
De typiska symtomen på kranskärlssjukdom inkluderar bröstsmärta (kärlkramp) eller smärta i andra delar av överkroppen, exempelvis armar, axlar eller rygg, samt svettning, matsmältningsbesvär, halsbränna, illamående eller kräkningar, yrsel och snabb eller oregelbunden hjärtrytm.
Kvinnor kan uppleva dessa klassiska symtom, men de får också oftare mindre kända tecken som:
Kvinnor är i genomsnitt tio år äldre än män när de första symtomen visar sig. Risken att insjukna tredubblas efter menopausen. Högt blodtryck, höga kolesterolvärden och mycket bukfett ökar risken för kranskärlssjukdom, och samtliga faktorer förvärras efter menopausen.
Stress och ångest utlöser oftare hjärtinfarkter hos kvinnor, medan fysisk ansträngning är den vanligaste utlösande faktorn hos män. Andra riskfaktorer för kvinnor är rökning, ärftlighet för hjärtsjukdom, ålder över 65 år och tidig menopaus. Många kvinnor söker inte vård i tid eftersom de inte kopplar sina symtom till hjärtsjukdom – något som kan få allvarliga konsekvenser.
Kvinnor kan minska risken att drabbas genom några enkla livsstilsförändringar:
Behandlingen av kranskärlssjukdom skiljer sig markant mellan kvinnor och män. Hos kvinnor läggs placket i ett jämnt lager längs kärlväggarna, medan placket hos män är mer oregelbundet och utbuktande. Därför är ballongvidgning och stent mindre effektiva mot det släta placket i kvinnors kärl, och läkemedelsbehandling ger ofta bättre resultat.
Trombolytika, det vill säga läkemedel som löser upp blodproppar, är effektivare hos kvinnor än hos män. Aspirin förebygger stroke bättre hos kvinnor, men minskar risken för hjärtinfarkt mer hos män. Övriga behandlingsalternativ inkluderar blodtryckssänkande läkemedel, statiner för att sänka kolesterolvärdet, ACE-hämmare samt angiotensinreceptorblockerare.
Östrogenbehandling förebygger dock inte kranskärlssjukdom och kan till och med öka risken hos kvinnor där det gått tio år eller mer sedan menopausen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online