Varningssignaler vid skador på mitralklaffen – vad du bör känna till

Hjärtklaffsjukdom uppstår när en eller flera av hjärtats klaffar inte längre kan styra blodflödet på rätt sätt. Oftast rör det sig om mitralklaffen. Varningssignalerna vid skador på mitralklaffen liknar dem vid många andra former av hjärtsjukdom, vilket gör det extra viktigt att känna till symtomen och söka vård i tid.

Vad gör mitralklaffen?

Hjärtat har fyra huvudklaffar: mitralklaffen, aortaklaffen, trikuspidalisklaffen och pulmonalisklaffen. De två första är också de som oftast drabbas av klaffsjukdom. Mitralklappen sitter mellan hjärtats övre vänstra del (vänster förmak) och undre vänstra del (vänster kammare) och reglerar blodflödet mellan dessa, enligt Texas Heart Institute. När klaffen fungerar som den ska ser den till att blodet bara flödar i en riktning genom hjärtat.

Två typer av mitralklaffproblem

Skador på mitralklaffen visar sig vanligtvis på ett av två sätt:

• Mitralisstenos: Klaffen öppnas inte helt, vilket försvårar blodflödet från förmaket till kammaren.
• Mitralisinsufficiens (regurgitation): Klaffen stänger inte ordentligt, vilket gör att blod läcker tillbaka i fel riktning.

Symtom kan variera kraftigt

Hur snabbt symtomen visar sig beror på hur fort sjukdomen utvecklas. Ibland fortskrider sjukdomen långsamt, vilket ger hjärtat tid att anpassa sig utan att du märker några besvär. Enligt Johns Hopkins Heart and Vascular Institute korrelerar inte alltid svårighetsgraden av symtomen med hur allvarlig klaffsjukdomen är: "Du kan vara helt symptomfri men ändå ha en allvarlig klaffsjukdom." Därför upptäcks skador ibland först i samband med en rutinundersökning, exempelvis när läkaren hör ett blåsljud över hjärtat.

Vanliga varningssignaler

Kontakta vården om du upplever något av följande symtom:

• Andnöd, särskilt vid fysisk ansträngning eller när du ligger ner
• Ödem, det vill säga svullnad i fötter, vrister, ben, armar eller buk
• Trötthet och nedsatt ork
• Yrsel eller svimningsanfall
• Plötslig viktökning, ofta på grund av vätskeansamling
• Hjärtklappning eller oregelbunden puls
• Bröstsmärta eller tryck över bröstet

Prognos och behandling

När behandling behövs finns i huvudsak två alternativ: reparation eller utbyte av klaffen. Studier visar att reparation av mitralklaffen innebär lägre operationsrelaterad dödlighet och en bättre långsiktig prognos än klaffbyte. Reparation anses därför ofta vara det bästa alternativet vid mitralklaffsjukdom, förutsatt att klaffens skick tillåter det. Vid lindrigare besvär kan regelbundna kontroller hos läkare räcka, medan mer uttalad sjukdom kan kräva kirurgi eller kateterbaserade ingrepp.

Eftersom symtomen kan vara diffusa eller helt frånvarande är det viktigt att lyssna på kroppens signaler och söka vård om du misstänker problem med hjärtklaffarna. Tidig diagnos ökar möjligheterna till en effektiv behandling och ett gott resultat.