Är dålig blodcirkulation ärftlig?

Dålig cirkulation beror oftast på ett tillstånd som kallas åderförkalkning, det vill säga att artärerna förtjockas och förlorar sin elasticitet. Själva den dåliga cirkulationen är inte ärftlig – men orsakssjukdomen, åderförkalkningen, kan gå i arv. Här förklarar vi hur sambandet fungerar, vilka symtom du bör hålla utkik efter och vad du själv kan göra för att minska risken.

Orsak

Dålig blodcirkulation, eller syrebrist (hypoxi), uppstår när blodet inte flyter ordentligt ut till kroppens ytterdelar och därför inte levererar tillräckligt med syre till vävnaderna. Detta tillstånd orsakas av åderförkalkning, det vill säga att artärernas väggar förtjockas och stelnar.

Åderförkalkning uppstår när plack byggs upp på insidan av artärväggarna. Placket gör att kärlen smalnar av, vilket saktar ner eller helt blockerar blodflödet och syretillförseln till olika delar av kroppen.

Komplikationer

Ben, fötter och händer är de kroppsdelar som oftast drabbas av försämrad cirkulation. När blod och syre inte når fram normalt är den dåliga cirkulationen bara början. Med tiden kan allvarliga komplikationer utvecklas, exempelvis infektioner, stroke, migrän, åderbråck, njursjukdom och hjärtinfarkt.

Symptom

Vanliga symtom på dålig cirkulation är domningar, stickningar, smärta, kall hud, rodnad, trötthet och värk i underben och fötter. Enligt Medline Plus finns det även andra tecken att uppmärksamma, såsom håravfall på benen, blekhet, svag puls, tjocka tånaglar, spänd och stram hud samt lågt blodtryck i de drabbade områdena.

Riskfaktorer

Åderförkalkning kan orsakas av flera olika faktorer:

• Rökning
• Övervikt och fetma
• Dålig kost
• Högt kolesterol
• Högt blodtryck
• Arv (familjär belastning)
• Fysisk inaktivitet

Ärftlig risk

Många av riskfaktorerna för åderförkalkning går att förebygga eller påverka, exempelvis rökning, övervikt, stillasittande livsstil och en fettrik kost. Men en riskfaktor går inte att ändra: ärftligheten. Enligt Merck ökar risken om du har familjehistoria med tidig hjärtsjukdom, eller om någon i släkten drabbades av åderförkalkning i unga år.

Har någon i din familj hjärt-kärlsjukdom eller åderförkalkning är risken större att du själv utvecklar samma problem – särskilt om du dessutom inte tar hand om de andra riskfaktorerna. Det goda nyhetsen är att du genom rökstopp, regelbunden motion, hälsosam kost och regelbundna hälsokontroller aktivt kan sänka din totala risk, oavsett din genetiska bakgrund.