Ditt hjärta har fyra klaffar som ser till att blodet pumpas i rätt riktning genom hjärtats kamrar. När de fungerar som de ska, öppnas och stängs klaffarna helt så att rätt mängd blod passerar. Ibland fungerar dock inte klaffarna som de borde. En klaff kan till exempel sluta inte ordentligt, vilket gör att blod läcker tillbaka – ett tillstånd som kallas regurgitation.
Faktorer som ålder, medfödda missbildningar, reumatisk feber och andra infektioner kan försvaga hjärtklaffarna och störa blodflödet. Här följer konkreta steg du kan ta för att skydda och stärka dina hjärtklaffar.
En hälsosam livsstil är grunden för starka hjärtklaffar. Ät en näringsrik kost, motionera minst fem dagar i veckan i 30 minuter åt gången, undvik tobak och begränsa din alkoholkonsumtion.
Enligt American Heart Association bör en hjärtvänlig kost innehålla cirka 4,5 koppar frukt och grönsaker per dag, fet fisk och fiberrika fullkornsprodukter, samtidigt som intaget av salt och sockersötade drycker hålls nere. Effektiv träning för hjärtat omfattar aeroba aktiviteter som promenader, löpning, simning eller cykling. Har du redan svaga hjärtklaffar är det extra viktigt att gå på regelbundna kontroller hos din läkare.
Reumatisk feber är en infektion som kan leda till permanent skada på hjärtklaffarna. Den orsakas oftast av obehandlad bakteriell infektion, till exempel halsfluss orsakad av streptokocker.
Kontakta läkare omgående om du får symtom som ont i halsen, svårigheter att svälja eller feber. Bakteriella infektioner bör diagnostiseras och behandlas tidigt för att undvika långsiktiga komplikationer, bland annat på hjärtklaffarna.
Vissa mediciner kan hjälpa till att lindra belastningen på hjärtklaffarna. Vätskedrivande läkemedel (diuretika) sänker salt- och vätskenivåerna i kroppen, vilket minskar svullnad och avlastar hjärtat och dess klaffar. Betablockare verkar på liknande sätt genom att reglera hjärtfrekvensen och sänka blodtrycket.
Din läkare kan bedöma vilken behandling som passar just din situation bäst.
Om dina symtom är svåra kan operation bli nödvändig. Under ingreppet kan klaffen antingen repareras eller ersättas. Reparation kan till exempel innebära att kalciumavlagringar tas bort, medan ersättning innebär att en konstgjord (protes) klaff installeras i stället för den skadade.
Kirurgi är alltid en sista utväg och bör aldrig tas lättvindigt – diskutera noggrant risker och fördelar med din läkare innan du fattar beslut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online