Angina, eller kärlkramp som tillståndet heter på svenska, är en medicinsk term för episoder av bröstbesvär som uppstår när hjärtat inte får tillräckligt med blod. Kranskärlen ansvarar för att försörja hjärtat med blod, och vid angina kan dessa kärl vara förträngda eller delvis blockerade. När hjärtat fungerar normalt pumpar det syre- och näringsrikt blod ut till musklerna. Utan en jämn blodförsörjning kan varken hjärtat eller musklerna fungera som de ska. Dessa effekter kan sprida sig och på sikt även påverka muskler och skelett.
En studie publicerad i tidskriften Journal of Internal Medicine den 25 december 2001, genomförd av dr O. Frøbert, J. Fossgreen, J. Søndergaard-Petersen, J. Hede och J. P. Bagger, undersökte anginans muskulära och skelettmässiga effekter. Resultaten visade att vissa patienter med kärlkramp kan utveckla besvär från rörelseorganen. Dessa patienter upplever ofta smärta i nacke, bröst och bröstrygg, samt smärta som strålar ut mot armarna. Symtomen kan förekomma både vid stabil och instabil angina.
Personer som påverkas skelettmässigt eller muskulärt av angina uppvisar typiskt degenerativa förändringar vid röntgenundersökningar. Även kroppens reflexer kan visa degenerativa tecken. Mer forskning behövs dock för att kunna fastställa de faktiska långtidseffekterna av angina på skelettets och musklernas funktion.
De vanligaste symtomen är tryck, täthet, tunghet eller en sammanpressande känsla i bröstet, särskilt kring bröstbenet. Många upplever även matsmältningsbesvär, halsbränna, svaghet, svettning, illamående, andnöd och krampkänslor.
Symtomen brukar utlösas av fysisk ansträngning, stark emotionell stress eller en tung och fettrik måltid. Orsaken är att hjärtat då behöver mer blod än vad kranskärlena hinner leverera. Kärlen kan vara förträngda på grund av åderförkalkning (ateroskleros), det vill säga en ansamling av fettämnen i kärväggarna. Dessa fettavlagringar kan med tiden hårdna och bilda kalciumavlagringar, vilket ytterligare försvårar symtomen och kan göra patientens tillstånd allvarligt – till och med livshotande.
Stabil angina är den vanligaste formen av kärlkramp. Personen upplever då symtom återkommande under en längre period, och både besvären och tidpunkten för deras uppträdande är oftast förutsägbara. Symtomen kommer främst efter fysisk ansträngning och varar i ungefär fem minuter. De lindras vanligen av vila, läkemedel eller nitroglycerintabletter under tungan.
Vissa tecken tyder på att en stabil angina håller på att förvärras:
Instabil angina är mindre vanlig och kännetecknas av att symtomen uppträder oväntat, ofta i vila. Besvären är mer intensiva och varar längre än vid stabil angina, och de går inte att kontrollera med vila, läkemedel eller nitroglycerin.
Instabil angina kan utvecklas ur en stabil angina som med tiden blir oförutsägbar och förvärras. Tillståndet är inte detsamma som en hjärtinfarkt, men det kräver omedelbar medicinsk vård. Ett kraftigt anfall kan utlösa en hjärtinfarkt, men snabb sjukhusvård kan i många fall förhindra detta.
Angina är ett tillstånd som alltid behöver utredas och behandlas, oavsett om det rör sig om den stabila eller instabila formen. Vid långvarig påverkan har det kopplats till degeneration av skelett, muskler och kroppens naturliga reflexer. Det kan också vara ett tidigt tecken på hjärtsjukdom eller åderförkalkning – båda allvarliga och potentiellt livshotande tillstånd.
Upplever du återkommande bröstsmärta eller andra symtom som liknar kärlkramp bör du kontakta din läkare. Vid angina kan behandling sättas in i tid, innan tillståndet hinner förvärras och leda till allvarliga komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online