Förmaksflimmer är en störning i hjärtats elektriska system som gör att hjärtats övre kamrar (förmaken) flimrar okontrollerat. Blod kan då samlas och levra sig i förmaken, vilket ökar risken för stroke eller hjärtsvikt. Ett rusande hjärta – hjärtklappning – är ett vanligt tecken på förmaksflimmer, men inte all hjärtklappning beror på detta tillstånd. Här förklarar vi skillnaderna, orsakerna och när du bör söka vård.
Elektriska signaler inuti hjärtat ser normalt till att det slår i en jämn och samordnad takt. När dessa signaler avfyras vilt och oordnat uppstår förmaksflimmer. Förmaken drar då ihop sig oregelbundet och ofullständigt, vilket gör att blodet inte pumpas effektivt vidare.
Bitar av levrat blod kan lossna, följa med blodströmmen till hjärnan och blockera artärer där – vilket orsakar stroke. Med tiden kan även hjärtsvikt utvecklas om tillståndet lämnas obehandlat.
Hjärtklappning känns som om hjärtat bultar, rusar eller fladdrar. Det kan kännas som att hjärtat hoppar över ett slag eller slår extra hårt och snabbt. Klappningen kan uppträda både i vila och under aktivitet – stående, sittande eller liggande.
Hjärtklappning i sig är oftast ofarlig, men den kan ibland vara ett symtom på ett underliggande tillstånd som behöver utredas.
Hjärtklappning kan utlösas av stimulantia som koffein, nikotin, kokain, bantningspiller eller vissa läkemedel – bland annat vissa astmamediciner och förkylningsmediciner som innehåller pseudoefedrin. Även träning, stress, ångest, rädsla, överaktiv sköldkörtel, hjärtsjukdom, anemi (järnbrist i blodet), lågt syreinnehåll i blodet eller en skadad mitralklaff kan ligga bakom.
Förmaksflimmer utlöses ofta av förändringar i hjärtat till följd av högt blodtryck, hjärtsjukdom, sömnapné, lungsjukdomar som emfysem eller störningar i hjärtats naturliga pacemaker. Risken ökar också med åldern samt vid övervikt och hög alkoholkonsumtion.
Hjärtklappning går ofta över av sig själv med tiden. Läkare bör dock undersöka klappning som är nyuppkommen, kraftig eller återkommer ofta. Att föra anteckningar om när klappningen inträffar, hur länge den varar, vilken pulsen är vid tillfället och i vilka situationer den uppstår hjälper läkaren att hitta orsaken.
Förmaksflimmer är ett allvarligt, i vissa fall livshotande tillstånd som kräver behandling. Det kan ske med läkemedel, elkonvertering (elchock) eller kirurgi, exempelvis genom att operera in en pacemaker som reglerar hjärtrytmen. Personer med förmaksflimmer får oftast blodförtunnande läkemedel för att minska risken för blodproppar och stroke.
Kontakta vården snarast om du har hjärtklappning tillsammans med yrsel, svimmingskänslor, andnöd, bröstsmärta eller onormal svettning. Vid svåra besvär – ring alltid 112.
Sök läkare även om du har frekventa extrasytolag (sex eller fler per minut, eller flera i rad), en vila-puls över 100 slag per minut utan ansträngning, eller om klappningen kommer tillsammans med kraftig oro eller feber.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online