Hjärtklaffsjukdom innebär att en eller flera av hjärtats fyra klaffar inte fungerar som de ska. Om tillståndet lämnas obehandlat kan det utvecklas till kongestiv hjärtsvikt – ett tillstånd där hjärtat inte pumpar tillräckligt med blod, vilket leder till att blodet samlas upp i lungorna eller i de nedre extremiteterna.
Hjärtat består av fyra hålrum: höger och vänster förmak samt höger och vänster kammare. Mellan höger förmak och höger kammare sitter trikuspidalklaffen, och mellan vänster förmak och vänster kammare finns mitralisklaffen (även kallad bikuspidalklaffen). Vänster kammare pumpar blod ut i kroppen via aorta och aortaklaffen, medan höger kammare pumpar blod till lungorna genom pulmonalisklaffen.
Det finns tre huvudtyper av klaffsjukdomar:
Hjärtsvikt kan vara kronisk och utvecklas långsamt över tid, eller akut och inträffa plötsligt, ofta på grund av en yttre orsak som en virusinfektion. Hjärtat har då inte slutat fungera helt; istället pumpar det inte ut tillräckligt mycket blod vid varje sammandragning, vilket gör att kärlen bakom respektive hålrum – antingen på lungsidan eller den systemiska sidan – fylls med vätska.
Vänstersidig hjärtsvikt kännetecknas av andnöd, särskilt i liggande position, samt hosta med rosaaktigt slem. Högersidig hjärtsvikt ger svullnad (ödem) och vätskeansamling i de nedre extremiteterna, framför allt i buken, benen och fötterna.
Klaffsjukdom kan behandlas med läkemedel eller, vid allvarliga eller medfödda fall, med klaffreparation eller klaffbyte via kirurgi. Hjärtsvikt behandlas med olika läkemedel såsom ACE-hämmare, betablockerare och diuretika (vätskedrivande medel som lindrar vätskeansamlingen), samt genom att åtgärda den bakomliggande orsaken, exempelvis en klaffsjukdom. I svåra fall kan en hjärttransplantation bli nödvändig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online