Ischemisk hjärtsjukdom är den medicinska termen för ett tillstånd som oftare kallas kranskärlssjukdom. Sjukdomen uppstår när fettavlagringar byggs upp längs artärväggarna och skadar blodkärlen. Med tiden gör dessa avlagringar att kärlen förträngs, vilket innebär att hjärtat får mindre blod. Även om det kan ta årtionden innan ischemisk hjärtsjukdom utvecklas eller diagnostiseras, finns det idag många behandlingsalternativ samt effektiva förebyggande metoder.
I takt med att fettavlagringarna fortsätter att ackumuleras i kranskärlen kan flera symtom utvecklas som är typiska för kranskärlssjukdom. Bröstsmärta (angina) är ett mycket vanligt symtom och känns som ett tryck eller en täthet i bröstkorgen. Smärtan utlöses oftast av fysisk aktivitet, varar i högst några minuter och lindras av vila. Andnöd är ett annat vanligt symtom. I vissa fall kan en hjärtinfarkt inträffa helt utan föregående tecken eller varningssignaler.
Det finns många riskfaktorer som kan göra att vissa personer löper större risk att utveckla ischemisk hjärtsjukdom än andra. Det bör dock noteras att sjukdomen i vissa fall kan utvecklas utan några klassiska riskfaktorer. Vanliga riskfaktorer inkluderar högt blodtryck, höga kolesterolvärden, rökning, ärftlighet, diabetes, fetma och dålig kosthållning.
Riskfaktorerna förekommer ofta i kluster och kan förstärka varandra – till exempel kan fetma leda till både diabetes och högt blodtryck. När flera riskfaktorer kombineras ökar risken för ischemisk hjärtsjukdom betydligt.
Det finns flera olika tester och diagnostiska metoder för att identifiera ischemisk hjärtsjukdom. En av de vanligaste metoderna är elektrokardiogram, EKG, som registrerar de elektriska signalerna när de passerar genom hjärtat. Ett EKG kan utföras på läkarmottagningen, eller så kan patienten få en bärbar apparatur för övervakning under natten i hemmet.
Ett arbets-EKG, där hjärtats prestation registreras under fysisk ansträngning, utförs ofta tillsammans med ett vilande EKG. En annan undersökningsmetod är ekokardiografi, som skapar en bild av hjärtat och kan visa var kranskärlen är blockerade.
Behandlingen av kranskärlssjukdom omfattar vanligtvis livsstilsförändringar och, vid behov, läkemedel samt vissa medicinska ingrepp. Livsstilsförändringar innebär att sluta röka, öka motionen, förbättra kosten och minska stressen. Vissa läkemedel, som acetylsalicylsyra eller kolesterolsänkande mediciner, kan förskrivas beroende på tillståndets svårighetsgrad.
I allvarliga fall kan operation bli nödvändig. Två vanliga ingrepp är ballongvidgning (PCI) och kranskärlsoperation med bypass, där blodet leds förbi de förträngda kärlen.
På grund av sjukdomens natur kan flera av behandlingsmetoderna även användas som förebyggande åtgärder. En livsstil som inkluderar daglig motion, en balanserad kost och god stresshantering bidrar alla till att förebygga sjukdomen. En hälsosam livsstil hjälper till att hålla blodkärlen starka, elastiska och släta, vilket möjliggör maximalt blodflöde. Att sluta röka ökar dessutom chanserna att undvika sjukdomen ytterligare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online