Hjärtsvikt – riktlinjer för symtom, diagnos och behandling

Kongestiv hjärtsvikt, ofta helt enkelt kallad hjärtsvikt, är ett tillstånd som uppstår när hjärtat inte längre klarar av att pumpa tillräckligt med blod till resten av kroppen. Tillståndet utvecklas vanligen gradvis över tid, men kan i vissa fall uppstå plötsligt. Eftersom hjärtat är kroppens centrala pump kan hjärtsvikt även påverka andra viktiga organ.

Klassificering av hjärtsvikt

Hjärtsvikt delas in i två huvudtyper: systolisk och diastolisk. Vid systolisk hjärtsvikt pumpas blodet inte ut från hjärtat på ett effektivt sätt. Vid diastolisk hjärtsvikt fylls hjärtats pumpkammare inte ordentligt med blod. I båda fallen fungerar hjärtat otillräckligt, vilket innebär att syrerikt blod inte transporteras till de organ som behöver det.

Symtom

Hjärtat fortsätter att försöka pumpa blod genom kroppen, men eftersom pumpfunktionen är nedsatt börjar kroppen visa tecken på vätskeansamling i vävnaderna. Det leder ofta till svullnad i fötter och ben. Ibland börjar vätskan också ansamlas i lungorna, vilket kan ge andnöd, hosta, snabb hjärtrytm, svaghet och yrsel eller svimningskänslor.

Diagnos

Din läkare gör en fysisk undersökning, lyssnar på hjärta och lungor samt kontrollerar om ben och anklar är svullna. Vid misstanke om hjärtsvikt kan följande undersökningar användas:

• Lungröntgen – visar om hjärtat är förstorat eller om tidigare hjärtinfarkter har inträffat.
• EKG – registrerar hjärtats elektriska aktivitet och kan avslöja rytmstörningar.
• Datortomografi (CT) och magnetkameraundersökning (MR) – visar hur hjärtklaffarna fungerar och om någon skada har uppstått.

Läkemedelsbehandling

Hjärtsvikt kräver livslång behandling, men tillståndet kan kontrolleras väl med läkemedel och livsstilsförändringar. Vanliga läkemedel inkluderar:

• ACE-hämmare såsom Zestril och Prinivil, som sänker blodtrycket och förbättrar blodflödet.
• Betablockerare som Lopressor, som sänker hjärtfrekvensen och kan hjälpa vid oregelbunden hjärtrytm.
• Diuretika (vätskedrivande tabletter) som Lasix, som avlägsnar överskottsvätska runt lungorna och hjärtat och gör det lättare att andas.

Vid kraftiga försämringar kan du behöva vårdas på sjukhus i flera dagar och få läkemedel direkt i blodet samt syrgas via mask vid andningssvårigheter. Svår hjärtsvikt kan kräva långvarig syrgasbehandling.

Livsstilsförändringar

Det finns flera förändringar du själv kan göra för att lindra symtomen vid hjärtsvikt:

• Sluta röka.
• Begränsa saltintaget och undvik mat med mycket fett eller kolesterol.
• Väg dig dagligen efter morgontoalettbesöket men före frukost. En viktökning på cirka 1,5 kilo på en enda dag kan tyda på vätskeansamling – kontakta då din läkare.
• Begränsa alkoholkonsumtionen, eftersom alkohol kan skada hjärtmuskeln och interagera med hjärtmediciner.
• Träna måttligt, exempelvis med promenader eller trädgårdsarbete. I takt med att resten av kroppen blir starkare minskar kraven på hjärtat.
• Minska stressen genom att ta ett varmt bad eller läsa en bok – stress får hjärtat att slå snabbare.

Rådfråga alltid din läkare innan du påbörjar ny träning eller ändrar din kost.