Reumatisk hjärtsjukdom är en permanent skada på hjärtklaffarna som orsakas av reumatisk feber. Reumatisk feber kan utvecklas om en person med halsfluss – orsakad av betahemolytiska streptokocker av grupp A (GAS) – inte får korrekt antibiotikabehandling. Enligt American Heart Association är GAS den vanligaste typen av bakteriell halsinfektion. De flesta fall av reumatisk feber drabbar barn i åldern 5 till 15 år, vilket gör det extra viktigt för föräldrar att känna till risken för reumatisk hjärtsjukdom.
Utvecklingen av penicillin på 1950-talet minskade kraftigt antalet fall av reumatisk hjärtsjukdom. Enligt American Heart Association dog cirka 15 000 personer av reumatisk hjärtsjukdom i USA år 1950; år 2005 hade siffran sjunkit till 3 365. Tyvärr är reumatisk hjärtsjukdom fortfarande den ledande orsaken till hjärtrelaterad död bland unga människor i utvecklingsländer.
Ett barn med halsfluss får vanligtvis plötslig halsont, smärta vid sväljning, huvudvärk och feber. Barn med halsfluss kan också ha rodnad i halsen eller tonsillerna, buksmärta, illamående eller kräkningar.
Om ett barn utvecklar reumatisk feber kan hen få leder som är smärtsamma, svullna och röda; smärta som flyttar sig från en led till en annan; andnöd; hudutslag; trötthet; feber samt små, smärtfria knölar under huden. Enligt American Heart Association börjar dessa symtom vanligtvis ungefär två till tre veckor efter själva halsflussen.
Reumatisk feber kan leda till inflammation i hjärtklaffarna, vilket i sin tur kan orsaka permanent ärrbildning och livslånga hjärtproblem. Symtomen på reumatisk hjärtsjukdom beror på typen och svårighetsgraden av skadan och kan bland annat innefatta bröstsmärta, yrsel och andnöd.
Det enda sättet att säkert avgöra om en halsont orsakas av grupp A-streptokocker är genom en halsodling. Barnets läkare kan misstänka grupp A-streptokocker utifrån symtomen, medan reumatisk feber diagnostiseras baserat på barnets symtombild. Om läkaren misstänker reumatisk hjärtsjukdom efter ett anfall av reumatisk feber behöver barnet undersökas av en kardiolog, som kan göra tester som exempelvis ekokardiografi för att kontrollera om det finns hjärtskador. Ett barn med reumatisk hjärtsjukdom kan också utveckla ett blåsljud som läkaren kan höra med stetoskop.
Läkare förskriver antibiotika för att behandla halsfluss. Korrekt antibiotikabehandling botar vanligtvis halsflussen innan den hinner utvecklas till reumatisk feber.
Om ett barn ändå utvecklar reumatisk feber förskriver läkaren ofta en injektion med långverkande antibiotika mot den bakteriella infektionen, tillsammans med höga doser antiinflammatoriska läkemedel. Läkare rekommenderar vanligtvis också sängvila för barn med reumatisk feber, och strikt sängvila (endast uppe för toalettbesök) vid misstanke om inflammation i hjärtat. Vissa personer med reumatisk feber behöver fortsätta ta antibiotika under resten av livet för att förhindra ytterligare hjärtskador.
Behandlingen av reumatisk hjärtsjukdom beror på skadans svårighetsgrad. Personer med klaffskador behöver i regel ta antibiotika före och efter operationer samt tandläkarbesök under resten av livet för att förebygga infektioner. Vissa patienter behöver bara regelbunden övervakning av sitt tillstånd, medan andra kräver medicinering. Vid mer omfattande skador kan kirurgi bli nödvändig, exempelvis för att placera in en stent i en hjärtklaff eller utföra ett klaffbyte.
Eftersom antibiotika är så effektivt mot halsfluss finns det ingen anledning att panikslagen kontakta vården om ditt barn får ont i halsen. Ett barn med symtom på halsfluss bör dock träffa läkare snarast, och som förälder är det viktigt att se till att barnet tar hela den föreskrivna antibiotikakuren enligt anvisningarna – även när barnet redan börjar må bättre. Även om reumatisk hjärtsjukdom är ett allvarligt och potentiellt livshotande tillstånd går den helt att förebygga med rätt medicinsk vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online