Dina kranskärl är blodets huvudled till hjärtat. På samma sätt som en trafikstockning kan få dig att missa ett flyg gör fettavlagringar (plack) i artärerna det svårare för blodet att nå hjärtat. Blir "trafikstockningen" i artärerna tillräckligt allvarlig och hjärtat får för lite syre eller näring kan du drabbas av en hjärtinfarkt. Föregångaren till hjärtinfarkt är ett tillstånd som kallas kranskärlssjukdom. Kranskärlssjukdom syftar på utbredda skador på artärerna, oftast beroende på ansamling av plack.
Kranskärlssjukdom är en kronisk sjukdom som utvecklas genom livslång fettansamling i kranskärlen. Det är alltså ingen sjukdom som dyker upp från en dag till en annan – även om många inte vet att de har den förrän de drabbas av en plötslig hjärtinfarkt. Snarare skapar år av ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet och genetiska faktorer en snöbollseffekt i artärerna.
Det som framför allt gör kranskärlssjukdom farlig är att den leder till andra komplikationer, exempelvis hjärtinfarkt eller rytmrubbningar (arytmier). Vissa människor upplever dessa allvarliga tillstånd innan de ens vet att de har kranskärlssjukdom, medan andra märker tydliga varningssignaler när artärerna smalnar av till farliga nivåer. De vanligaste varningssignalerna är bröstsmärta och andnöd.
Den mest omedelbart påverkbara orsaken till kranskärlssjukdom är en ohälsosam kost. Kost med mycket mättat fett och transfett ger ofta förhöjda kolesterolvärden. Med tiden börjar de fasta fettämnena i kolesterolet fastna på artärernas väggar. I början påverkar förträngningen inte din vardag alls, men så småningom kan högt kolesterol – särskilt LDL-kolesterol, det så kallade "onda" kolesterolet – lämna hjärtats blodkärl fyllda med fasta avlagringar.
Fettrik kost leder dessutom till fetma och högt blodtryck. Både fetma och hypertension tvingar hjärtat att arbeta hårdare, vilket i sin tur förvärrar förträngningen av artärerna. En dålig kost bidrar också till diabetes, vilket i sig ökar risken för kranskärlssjukdom. I kombination med högt kolesterol och fetma blir skadan på kärlen ännu allvarligare.
Oavsett hur hälsosamt du äter fastnar en viss mängd plack på dina artärer med tiden. Åldern är därför kanske den viktigaste enskilda faktorn vid utvecklingen av kranskärlssjukdom. Enligt American Heart Association är 83 procent av dem som dör av komplikationer relaterade till kranskärlssjukdom 65 år eller äldre. Eftersom det är omöjligt att stoppa åldrandet och andra faktorer du inte kan påverka, behöver du ägna extra uppmärksamhet åt de faktorer du faktiskt kan kontrollera när du blir äldre.
Förutom ålder finns andra icke-påverkbara bidragande faktorer, bland annat kön och genetisk benägenhet. Män drabbas generellt av kranskärlssjukdom i högre grad än kvinnor, inte minst eftersom kvinnor får ett visst skydd av hormonet östrogen före menopaus. Hjärt-kärlsjukdom går också ofta i familjen. Har din förälder eller far- eller morförälder haft kranskärlssjukdom i unga år kan du vara mer benägen att drabbas själv. Personer med förhöjd risk behöver därför ta extra försiktighetsåtgärder för att hålla hjärtat friskt.
Motion är ett av de viktigaste verktygen vi har för att förebygga kranskärlssjukdom. Personer med hög aktivitetsnivå har ofta lägre kolesterol. Daglig träning ökar nivåerna av det skyddande HDL-kolesterolet, "det goda" kolesterolet. När förhållandet mellan HDL och LDL förbättras minskar risken för plackbildning i artärerna. Motion hjälper dessutom till att hålla kroppsvikten på en idealisk nivå och ökar blodflödet till hjärtat. Eftersom kranskärlssjukdom är svår att bota när den väl har uppstått – och ofta kräver kirurgiska ingrepp som en bypassoperation – är det bäst att kontrollera de faktorer som kan leda till täppta artärer.
Även om en hälsosam kost och regelbunden motion är två avgörande sätt att minska risken för kranskärlssjukdom kan vissa personer utveckla betydande plack oavsett livsstil. När du närmar dig medelåldern är det klokt att prata med din läkare om mediciner som kan minska risken för kranskärlssjukdom. En daglig lågdos acetylsalicylsyra (aspirin) tunnar ut blodet och kan bromsa plackbildningen. Har du hjärtsjukdom i släkten eller lider av högt kolesterol eller hypertension kan du ha nytta av läkemedel som sänker dina kolesterol- och/eller blodtrycksvärden. Kolesterolsänkande läkemedel omfattar statiner, exempelvis Lipitor, medan blodtryckssänkande läkemedel inkluderar betablockerare och ACE-hämmare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online