
Systoliska hjärtproblem drabbar fler män än kvinnor, och kvinnor som insjuknar får oftast mildare symtom än män. Enbart i USA läggs årligen cirka 35 miljarder dollar på diagnostik och behandling av hjärtproblem. När hjärtat inte fungerar som det ska påverkas både din vardag och din livskvalitet. Det bästa skyddet är att lära dig mer om hjärthälsa och leva hälsosamt så att problem aldrig uppstår.
Systolisk hjärtsvikt innebär att hjärtats nedre kammare, ventriklarna, har blivit för svaga för att pumpa tillräckligt med blod ut till resten av kroppen. Svagheten kan leda till sekundära problem, eftersom ventrikeln inte töms ordentligt vid varje slag. Detta kan i sin tur höja trycket i de nedre kammarna och ytterligare belasta hjärtat.
Symtomen vid systoliska hjärtproblem liknar de vid diastoliska problem. Utöver bröstsmärta, oregelbunden hjärtrytm och utspända halsvener finns flera tecken som bör tas på allvar:
Systoliska hjärtproblem kan orsakas av allt som försämrar hjärtats pumpförmåga. De två vanligaste orsakerna är kranskärlssjukdom (CAD) och högt blodtryck. Diabetes kan också bidra, särskilt hos kvinnor. Även fetma, rökning och drogmissbruk ökar risken betydligt.
När du inte känner dig helt frisk är det dags att kontakta din husläkare. Läkaren gör en rutinmässig anamnes och kroppsundersökning, och utifrån samtalet beställs ofta en ekokardiografi. Undersökningen är icke-invasiv och smärtfri och liknar en ultraljudsundersökning. Med ekokardiografi mäts hjärtkammarnas storlek samt ejektionsfraktionen – den procentandel av blodet som pumpas ut ur en fylld kammare vid varje hjärtslag.
Behandlingen anpassas efter hur allvarligt hjärtproblemet är. Målet är alltid att lindra symtomen, bromsa sjukdomens utveckling och förbättra din livskvalitet. Den vanligaste behandlingen är en kombination av tre läkemedelstyper: ett vätskedrivande medel (diuretikum), en ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockerare (ARB) samt en betablockerare. I vissa fall krävs kirurgi, exempelvis bypass-operation, reparation eller utbyte av hjärtklaffar, eller implantering av pacemaker och/eller defibrillator.
Bäst förebygger du systoliska hjärtproblem genom att ta hand om dig själv: ät näringsriktigt, håll en hälsosam vikt, undvik missbruk av droger, alkohol och tobak, och var aktiv i din egen hälsa. Mår du dåligt under en längre period kan ett läkarbesök hjälpa dig att förbättra din hälsa och förebygga komplikationer i tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online