Kongestiv hjärtsvikt: kännetecken, symtom och behandling

Kongestiv hjärtsvikt, ofta kallad hjärtsvikt eller CHF, är i de flesta fall ett kroniskt tillstånd, men det kan i sällsynta fall utvecklas snabbt. Vid kongestiv hjärtsvikt fungerar en eller båda av hjärtats kamrar inte med full kapacitet. Hjärtat kan då inte pumpa blod effektivt ut till resten av kroppen.

Vad innebär kongestiv hjärtsvikt?

Namnet "hjärtsvikt" används eftersom hjärtat inte längre arbetar med full effektivitet. Begreppet "kongestiv" syftar på att blod tenderar att ansamlas i lungorna, buken eller de nedre extremiteterna när hjärtats pumpförmåga är nedsatt.

Hjärtats anatomi – grunderna

Det mänskliga hjärtat består av fyra hålrum: två förmak och två kamrar. Förmaken fungerar som mottagningsrum, medan kamrarna är hjärtats pumpar. Vid hjärtsvikt är kamrarnas funktion störd, vilket minskar hjärtats förmåga att antingen pumpa ut blod effektivt eller att slappna av och fyllas helt vid varje hjärtslag.

Höger kammare pumpar blod till lungorna, medan vänster kammare pumpar blod ut till resten av kroppen. Vilka kännetecken och symtom som uppstår beror på vilken kammare som inte fungerar optimalt – eller om båda kamrarna är påverkade.

Symtom vid vänsterkammarsvikt

När vänster kammare inte fungerar som den ska får hjärtat svårare att pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Blod stannar då kvar och ansamlas i lungorna, eftersom det är dit blodet från vänster kammare normalt passerar.

Andnöd och trötthet är de mest typiska symtomen vid vänstersidig hjärtsvikt. Detta är också den vanligaste formen av kongestiv hjärtsvikt.

Symtom vid högerkammarsvikt

Vid nedsatt funktion i höger kammare får hjärtat svårt att pumpa tillräckligt med blod till lungorna. Blod ansamlas då i levern, mag-tarmkanalen samt i armar och ben, eftersom blodet som når höger kammare kommer direkt från kroppen.

Svullnad i buken, fötter och ben är de främsta tecknen på högersidig hjärtsvikt.

Systolisk och diastolisk hjärtsvikt

För att kunna ge rätt läkemedelsbehandling behöver vårdpersonalen avgöra vilken typ av hjärtsvikt som föreligger: systolisk, diastolisk eller båda.

Kamrarnas arbete sker i två faser: sammandragningsfasen (systole), då hjärtmuskeln drar ihop sig och pumpar ut blod, samt avslappningsfasen (diastole), då muskeln slappnar av och kamrarna fylls med blod.

• Systolisk hjärtsvikt: vänster kammare kan inte pumpa lika kraftfullt som den borde.
• Diastolisk hjärtsvikt: vänster kammare slappnar inte av tillräckligt för att kunna fyllas ordentligt innan blodet pumpas ut.

Behandling och livsstil

Kongestiv hjärtsvikt kan hanteras framgångsrikt genom medicinsk behandling i kombination med livsstilsförändringar. Enligt Mayo Clinic inkluderar de viktigaste åtgärderna:

• Hålla en normal kroppsvikt
• Minska stress i vardagen
• Äta en näringsrik och balanserad kost
• Avhålla sig från rökning
• Behandla högt blodtryck och höga kolesterolvärden
• Hantera och behandla diabetes

Sök vård om du upplever andnöd, onormal trötthet eller svullnad i ben, fötter eller buk – en tidig diagnos ökar möjligheterna till effektiv behandling.